torsdag 21 mars 2013

FINLAND SÄNKER BOLAGSSKATTEN

Finland ska sänka bolagsskatten till 20 procent, från 24,5 procent som gäller i dag. Det sade landets statsminister Jyrki Katainen när han presenterade budgeten på torsdagen.

BRA. Grattis Finland.

Nu blir vi omsprungna, Anders Borg.

Danmark aviserade för en månad sen en sänkning till 22 procent.

Racet fortsätter.

SvD  DN

lördag 16 mars 2013

CYPRIOTISKT IDIOTISKT

Eurozonens finansministrar har nu enats om ett stödpaket värt 10 miljarder euro till Cypern. I utbyte ska landet bland annat höja bolagsskatten och införa en engångsskatt på tillgångar i banker, skriver SvD den 16 mars.

Skatten på banktillgångar kan nog vara effektiv och lär väl till stor del drabba ryssar, som antas tvätta pengar i Cypern. Det har ju varit EU-ledarnas stora problem. Hur rädda cypriotiska banker utan att skydda suspekta ryska placeringar? Enligt tidningen Financial Times kommer nästan en tredjedel av insättningarna i de cypriotiska bankerna, 25 miljarder euro, från bolag ägda av ryssar med kontor i Cypern. Flödet av kapital mellan Ryssland och Cypern uppgår årligen till flera hundra miljarder euro, skriver tidningen. I praktiken kommer därmed bankernas kunder (och kanske ägare) att få stå för en stor den av finansieringen.

Däremot är det beklagligt att cyprioterna tvingas höja sin bolagsskatt. Vad ska det tjäna till? Nu är den så pass låg (10 %),  så att den även efter en höjning kanske inte blir så hög, och snart kommer andra länder ner mot Cyperns nivå och då kan Cypern börja sänka igen. Den ska höjas till 12,5 procent, dvs samma procentsats som Irland har.

Irland hade större framgång i sina förhandlingar om krisstöd. Frankrike, Tyskland och Storbritannien gav med sig till slut och lät Irland behålla sin bolagsskattesats på 12,5 procent. Det ska såväl dessa stater som Irland och alla vi andra vara glada för.

Risken är att 12,5 procent etableras som en erkänd lägsta skattesats för bolagsbeskattning. Det vore katastrofalt och ett intellektuellt nederlag.

http://ec.europa.eu/taxation_customs/tedb/taxSearch.html

DN SvD



















torsdag 14 mars 2013

REGERINGEN SKATTEPLANERAR

Fredrik Reinfelt och Anders Borg skatteplanerar.

Under nästa mandatperiod prioriterar Moderaterna ett nytt jobbskatteavdrag riktat mot låg och medelinkomsttagare, enligt en rapport om ekonomi och sysselsättning från en arbetsgrupp inom Moderaterna. Värnskatten kommer däremot att ligga fast, skriver SvD och Dagens Industri 14 mars.

Bland moderata förslag finns en ytterligare sänkning av bolagsskatten.
 Jag tror att vi har goda förutsättningar att sänka bolagskatten och även ägarskatterna,
 
säger Anders Borg, enligt DI, men pekar samtidigt på att en sådan reform ska finansieras genom minskad skatteplanering. Förmodligen avser inte AB att dränka någon katt.

Skatteplaneringen minskar automatiskt när bolagsskatten sänks.

Avskaffa bolagsskatten

SvD

AVDRAGSGILLT SPARANDE

Folkpartiet lanserar ett sparavdrag, skriver SvD den 13 mars. Det måste löna sig bättre för den enskilde att spara pengar på banken, anser partiet, som nu vill införa ett grundavdrag på kapitalinkomster som ränta och aktieutdelningar.

Det är orimligt att man ska betala 30 procent av inkomsterna från sitt vardagssparande i skatt,

 skriver Folkpartiets programkommitté i en promemoria.

Det kan man verkligen tycka. Men hur är det med  den här logiken?:
Skattemässigt är det ganska märkligt att man i dag kan dra av låneräntorna från första kronan, men inte göra avdrag för sparande. Det är rimligt att skattesystemet är minst lika generöst gentemot sparande,
säger  Christer Nylander (FP).

Avdrag som avdrag tycks det tyckas.

Men är det ett utslag av generositet att medge avdrag för räntekostnad när ränteintäkt beskattas?  Nej, det kräver konsistensen i systemet. Däremot vore det verkligen generöst (men kanske socialt lämpligt) att ge skattefrihet för ränteintäkter trots avdragsrätt för räntekostnader. Men då får man också vara beredd på arbitragetransaktioner.

Bättre då att helt ta bort ränta som skattepliktig/avdragsgill företeelse.

En räntekostnad motsvaras av en lika stor ränteintäkt. Räntan är därför statsfinansiellt en helt meningslös skattebas. (Det kan finnas fördelningspolitiska skäl, men de är inte tunga. I själva verket är de nog tvärt om.) Med tanke på att ränteinkomster till stor del tillfaller skattebefriade (och utländska) subjekt är skattebasen negativ. Om det är så, som ofta hävdas, att ränteavdragsrätten stimulerar till en osund skuldsättning och uppblåsta fastighetsvärden, vore stora vinster att hämta genom att avskaffa beskattningen av räntor.

I Skatteverkets skattestatistiska årsbok för 2011 kan man hitta intressanta siffror som belyser räntebeskattningens omfattning och betydelse.

Enligt tabell 8.3 uppgick hushållens finansiella tillgångar (exklusive pensionssparande) vid utgången av 2011 till 3 842 miljarder kr. Finansiella skulder uppgick till 3 013 miljarder kr. Inkomst av räntor och utdelningar uppgick enligt tabell 8.10 till 73 miljarder kr under 2010 och räntekostnaderna till samma belopp. Under de nio föregående åren var saldot negativt. För hela perioden 2001 - 2010 var det genomsnittliga årliga negativa saldot 13 miljarder kr. Tyvärr kan man av siffrorna inte avläsa hur stor del av inkomsterna som avsåg räntor och hur stor del som avsåg utdelningar, men om man antar att fördelningen är 25/75 skulle det föreligga ett årligt ränteunderskott i hushållssektorn på ca 50 miljarder kr och ett skattebortfall på 15 miljarder kr.

En avskaffning av räntan som skattebas kan dock inte göras enbart inom hushållssektorn. Den måste också ske inom företagssektorn för att förhindra skattearbitrage. Det är dock omöjligt att inte medge företag avdrag för räntekostnader, eftersom avkastning av såväl eget som lånat kapital (dvs företagsvinsten) beskattas. Det problemet har dock en enkel lösning. Avskaffa bolagsbeskattningen.

Nuvarand låga räntor underlättar en sådan reform. Politikerna tycks dock obenägna att ändra på reglerna. Men med bara ett drygt år kvar till valet vill varken Peter Norman eller Magdalena Andersson öppna för det, tvärtom.
– Vi har inga förslag på ändrade ränteavdrag, säger Magdalena Andersson.

– Det är långt kvar till valet. Jag har inga kommentarer till det, säger Peter Norman, enligt SvD.
 
 

tisdag 12 mars 2013

DET FINNS INGEN HYRSKATT

Barbro Engman, förbundsordförande för Hyresgästföreningen, tjatar på om sin hyrskatt. I Dagens Industri den 12 mars skriver hon i en debattartikel att
Hyrskatten  är inte bara orättvis, den påverkar även tillväxt och byggande negativt. - - - I dag betalar den som bor i en nybyggd hyresrätt 2 000 kronor mer i månaden i skatt än  den som bor i en nybyggd villa eller bostadsrätt.
 
Så kanske det är, men det beror inte på någon särskild hyrskatt. DET FINNS INGEN HYRSKATT. Men det uppstår olika konsekvenser av olika ekonomiska dispositioner. Barbro Engman räknar upp några av dem:
Hyresgäster slipper binda kapital och oroa sig för räntor. Hyresrätten  gör det möjligt att snabbt flytta dit jobb och studier finns.
 
Nej, finansierings- och räntebekymren  har hyresvärden tagit på sig. Och tar betalt för. Och möjligheten att snabbt kunna byta bostad har också ett värde.


Tala om vad som föranleder att det kostar olika att bo i hyresrätt eller bostadsrätt/villa. Då kan man avgöra om det finns några skillnader som är orättvisa eller omotiverade. Att hitta på  orättvisor som består i en skatt som inte finns är bara vilseledande.

onsdag 6 mars 2013

RÄNTEFÖRMÅN FÖR BANKANSTÄLLDA

SvD försöker den 6 mars piska upp indignation om bankdirektörers ränteförmåner under rubriken Bankchefer med rätt till ränterabatt.

De åtnjuter rabatterade låneräntor som kunderna bara kan drömma om, fläskar tidiningen på.

Tja, även andra anställda än bankdirektörer får lån med rabatterad ränta, åtminstone i Handelsbanken. Så vitt jag vet får alla bankanställda låna, men bara ett begränsat belopp och bara till vissa ändamål, t.ex. bostadsköp. Och bara om man är kreditvärdig och kan ställa säkerhet.

Jag kan också bara drömma om rabatter hos t.ex. H&M och IKEA, eftersom jag inte är eller varit anställd där.  (Eller kanske inte ens drömma, förresten)  Betalar journalisten något för sin dagliga tidning?
Det är precis som om man är anställd hos Ica eller H & M så får man köpa billigare mat eller kläder,
 säger SEB:s informationsdirektör Viveka Hirdman-Ryrberg.

Njae, inte precis. Förmånen hos ICA och H&M är skattefri om den inte uppenbart överstiger den personalrabatt som är sedvanlig i branschen  (11 kap. 13 § inkomstskattelagen, SFS 1999:1229). En ränteförmån är skattepliktig. Värdet av förmånen beräknas enligt regler i 61 kap. 15 § (fast ränta) och 16 § (rörlig ränta).

Ett belopp motsvarande den beräknade skattepliktiga förmånen är visserligen - som all annan ränta - avdragsgill, men avdragsrätten är värd 30 procent och beskattningen av förmånen sker med tillämplig kommunalskattesats plus i förekommande fall med statsskatt på ytterligare 20 eller 25 procentenheter. I värsta fall bortåt 60 procent således.

Så, så särskilt märkvärdigt förmånlig blir inte förmånsräntan. I vart fall inte för närvarande när normalräntan ligger på 3 - 5 procent. I ett läge när normalräntan är 15 procent kan väl förmånen bli avsevärd. Men den beskattas, som sagt.

Jag ser att samma notis mer eller mindre ordagrant efter hand dyker upp i andra tidningar, bl.a. DN och DI. Någon (TT) har spritt denna kvasiinformation och tidningarna har okritiskt och okunnigt vidarebefordrat den.





måndag 4 mars 2013

MINSKAT UPPGIFTSLÄMNANDE OCH REGELKRÅNGEL

Näringsministern Anne Lööf (C) utlovar förenklingar för företagen i en artikel i SvD den 4 mars:

I dag tar jag emot ett delbetänkande i utredningen ”Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen” som handlar om hur företagare ska kunna få en väg in till svenska myndigheter. Huvudmålet är att grundläggande uppgifter om företaget och dess verksamhet bara ska behöva lämnas en gång och till ett ställe.
 
Alltid något


Svenskt Näringsliv inbjuder till seminarium om Regelförenklingar på skatteområdet
 
När företagare tillfrågas om regelkrångel är skatter ett område där många vill se förbättringar.
Regelförenkling handlar inte bara om att göra blanketter enklare eller göra det lättare att redovisa och betala skatter. Regler påverkar också beteenden och krångliga regler kan minska företagsamheten. Docent Johan Eklund vid Entreprenörskapsforum kommer att presentera en ny rapport om regelbördan på skatteområdet.
Svenskt Näringsliv lämnar löpande förslag till förenklingar på skatteområdet. För att få fram fler förslag och fördjupad diskussion om betydelsen av regelförenklingar har Svenskt Näringsliv gett tre konsulter som arbetar med skatter i uppdrag att ta fram sina egna bästa förslag. Konsulter från skatterådgivarna Svalner samt revisionsbyråerna PwC och Ernst & Young kommer att presentera sina förslag.
Seminariet avslutas med en paneldiskussion som leds av Stig von Bahr, tidigare bl.a. domare i EU-domstolen och ordförande i Regelrådet. I panelen medverkar Claes Norberg, redovisningsexpert vid Svenskt Näringsliv och adjungerad professor i företagsrätt vid Uppsala universitet, Bo Lundgren, tidigare bl.a. riksgäldsdirektör och skatteminister, Jens Hedström, VD Näringslivets Regelnämnd, NNR, och Rune Andersson, ordförande i Mellby Gård AB.

Tid: 14 mars kl 10:00 – 12:00
Plats:
Svenskt Näringsliv, lokal Wallenbergaren, Storgatan 19, Stockholm
Efter seminariet serveras lunchsmörgås.

Bra det också.

Men angrip själva roten till mycket onödigt ont.
 

fredag 1 mars 2013

NE BIS IN IDEM I EU-DOMSTOLEN

EU-domstolen har den 26 februari meddelat dom i mål angående en begäran om förhandsavgörande från Haparanda tingsrätt, det sk Åkerberg Fransson-målet. Ärendet gäller om de svenska reglerna om skattetillägg kan tillämpas samtidigt med reglerna om straff för skattebrott. Innebär det brott mot principerna om ne bis in idem, dvs lagföring två gånger för samma brott.

Domen är inte lättillgänglig med torde innebära att de svenska reglerna inte är förenliga med EU-rätten.

Domstolen säger i slutklämmen
1) Principen ne bis in idem i artikel 50 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna utgör inte hinder för en medlemsstat att för samma gärning i form av underlåtenhet att uppfylla skyldigheten att deklarera mervärdesskatt, först påföra ett skattetillägg och därefter utdöma ett straff, förutsatt att den förstnämnda sanktionen inte har straffrättslig karaktär, vilket det ankommer på den nationella domstolen att bedöma,
 
dvs att det inte strider mot EU-rätten att ha både skattetillägg och straff under förutsättning att skattetillägget inte har straffrättslig karaktär. Då återstår det att avgöra om skattetillägg har straffrättsligt karaktär. Det var väl det som Haparanda Tingsrätt hoppades på att få besvarat.

Vidare

2) Unionsrätten reglerar inte förhållandet mellan Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som undertecknades i Rom den 4 november 1950, och medlemsstaternas rättsordningar, och den fastställer inte heller vilka slutsatser en nationell domstol ska dra när en nationell bestämmelse är oförenlig med de rättigheter som garanteras i konventionen.
Unionsrätten utgör hinder för en domstolspraxis som innebär att en nationell domstols skyldighet att underlåta att tillämpa bestämmelser som är oförenliga med en grundläggande rättighet vilken är garanterad i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, är underkastad kravet att oförenligheten ska ha klart stöd i stadgans lydelse, eller i rättspraxis avseende densamma, eftersom en sådan praxis förvägrar den nationella domstolen möjligheten att, eventuellt i samarbete med Europeiska unionens domstol, göra en fullständig bedömning av nämnda bestämmelsers förenlighet med stadgan.
Unionsrätten reglerar inte relationen mellan Europakonventionen och nationell rätt. Men EU-rätten hindrar att skyldigheten att underlåta en rättstillämpning i strid med Europakonventionen gäller bara om kravet har klart stöd i Europakonventionen. 

Haparanda Tingsrätt lär få fundera ett tag till.
 
Petter Asp, professor i straffrätt vid Stockholms universitet, kommenterar domen på  Info Torg Juridik och av slutar sin artikel på följande sätt:
Sammanfattningsvis kan sägas att EU-domstolens dom måste anses innebära precis det som många har anat, trott eller till och med varit övertygade om, nämligen att det svenska systemet såsom det nu är utformat – det är säkerligen möjligt att finna en annan och tillåten utformning – strider mot reglerna om ne bis in idem (åtminstone så länge som systemet ligger inom ramen för tillämpningen av EU-rätten). För att den nuvarande utformningen av det svenska systemet med skattetillägg och straff för samma gärning ska kunna räddas fordras i dessa delar helt enkelt att man hittar ännu en ny spik att hänga upp det på. Jag kan i skrivande stund inte se att det finns några tjänliga spikar tillgängliga.
 
HD har i en dom ansett att de svenska reglerna inte strider mot Europakonventionen och står i konflikt med principerna om ne bis in idem.

SvD