ERIK ÅSBRINK VILL SÄNKA BOLAGSSKATTEN

Erik Åsbrink vill sänka bolagsskatten till kanske 15 procent, säger han till Dagens Industri den 31 maj,

och finansiera det inom ramen för företagsbeskattningen. Då får vi en låg, internationellt väldigt konkurrenskraftig skattesats som kan finansieras inom systemet.

Nu talar både Anders Borg och Erik Åsbrink om kraftiga sänkningar av bolagsskatten. Bra.

Men vad är det för system inom vilket skattesänkningen ska finansieras?

FLER RISKKAPITALISTER TILL RAKNING

Dagens Industri skriver den 21 maj att Skatteverket beslutat att upptaxera Robert Andrén och kretsen till Nordic Capital (19 personer). Liksom i tidigare fall är det fråga om beskattningen av carried interest som tvisten gäller. Blir det arbetsinkomst (och inte kapital) tillkommer sociala avgifter för företagen.

Frågan är dock om inte finansdepartementet, genom att först föra fram ett lagändringsförslag för att kunna beskatta inkomsterna som arbetsinkomst och därefter, sedan förslaget kritiserats, dra tillbaka förslaget, gjort det svårt för domstolarna att bifalla Skatteverkets yrkanden. Behövs särskild lagstiftning torde gällande rätt inte vara tillräcklig.

Helt grundlösa är väl Skatteverkets yrkanden inte, men ett bifall skulle innebära en väsentlig utvidgning av praxis vad avser näringssmitta av kapitalvinster.

SvD

KONTAMINATION 3

"Gör de sig skyldiga till lagbrott får de stå till svars för konsekvenserna likt andra som gör samma handling", skriver Dalademokraten den 19 maj apropå domen mot Expressen för vapenbrott.

Snygg kontamination.

Sara Stenholm funderade i God morgon världen den 20 maj över hur ekonomerna skakar tänder över Spaniens ekonomiska utveckling.

En pärla.

Nr 2

IKEA OPERA

Ska Ingvar Kamprad finansera en ny opera i Stockholm? Det vore onekligen en värdig höjdpunkt i hans karriär. En förebild finns i Köpenhamn där A.P. Møller og Hustru Chastine Mc-Kinney Møllers Fond til Almene Formaal finansierat den nya Operaen paa Holmen. Risken är att staten - liksom i Köpenhamn - inte har råd att driva verksamheten. Men en donation kan väl också innhålla medel för driften?

Dagens Industri skriver den 15  maj om projektet att bygga ett nytt operahus vid Masthamnen längst ut på Södermalms östra udde. Skulle kunna bli fint. Dock en aning perifert beläget.

Inget kan vara bättre än det nuvarande läget vid Gustav Adolfs Torg. Den nuvarande byggnaden borde kunna byggas till både mot Strömkajen och - framför allt - mot Karl XII:sTorg. Och varför ska restauranger uppta stora volymer av byggnaden? Operakällaren kan man kanske inte flytta på och inte heller Operabaren. Men Café Opera och framför allt Operaterrassens utrymmen kunde väl tillföras Operan. Och sedan en rejäl ombyggnad och renovering av scen och maskineri mm.  Behöver det kosta mer än en helt ny byggnad?

Och skulle inte trapphusen till andra och tredje raderna kunna byggas om? Enorma volymer till ingen nytta, bara ett pinsamt minne från en tid, då radernas publik inte fick gå in via stora trappan. Tredje radens publik fick inte ens gå in från Gustav Adolfs Torg utan från två små dörrar på sidorna.

En mindre förändring som inte kostar något är att införa gratis garderob som på alla andra teatrar. Hur många har dyrbara pälsverk med sig på operan numera? Nu kostar det 30 kr per person att hänga av sig ytterkläderna, så folk börjar ta med sig ytterkläderna in i salongen. Otrevligt, i synnerhet vintertid och vid regn med massa fuktiga kläder. Och garderoberna är ändå för stora för de enstaka personer som nu betjänar besökarna. För dem som önskar bevakning, kan väl det ordnas ändå med en liten garderob på varje våning.

Och vem är författare till de anslag som sitter på herrtoaletterna?  "Observera att urinoarerna inte är papperskorg för snus mm."

Ett annat förslag till läge av en helt ny opera finns här.

MOMS OCH KREDITTIDER

Dan Olofsson, entreprenör, skriver i Dagens Industri den 15 maj om problemen med företag som tänjer på sina kredittider. Problemet drabbar, som vanligt, den svagare parten, dvs. ofta ett litet företag. Storföretagen sägs ha förlängt sina betalningstider till 120 dagar. Även om småföretagen numera har kvartalsredovisning av moms, kan det innebära att de måste leverera in momsen till staten innan de fått betalt av sin kund.

Ändå är momsbetalningen helt onödig. Samma belopp som företaget betalar in till Skatteverket, betalar Skatteverket ut till köparföretaget. Genom att storföretag redovisar månadsvis, har det redan från Skatteverket fått de pengar de med 120 dagars fördröjning ska betala till sin leverantör. Tre månader senare ska leverantörsföretaget betala in beloppet till staten (oavsett om pengarna kommit från köparen).  Betalningscirkusen är således en ränteförlustaffär för staten.

Varför?

Jag fick ett mail från Olle Ekengren i Krylbo som skickat ett utdrag ur en av mina bloggposter till Riksrevisionen. Och fått svar!!

Ditt brev har skickats till de berörda enheterna inom Riksrevisionen och kan utgöra ett av underlagen vid vår planering av kommande granskningsinsatser, skrev Margareta Hart från Planerings- och kvalitetsenheten.

Alltid något.

Tack Olle



Avskaffa moms mellan momsare.

RISKKAPITALETS FLYKT

Riskkapitalisterna hotar fly landet, skriver SvD den 15 maj. Nu råder stor osäkerhet om deras beskattningsvillkor för s.k. carried interest, dvs andel av vinst i de företag som investorerna satsat kapital i, sedan Anders Borg lagt sitt förslag i frysen. Förslaget innebar att riskkapitalisterna skulle beskattas enligt samma princip som fåmansföretagare, dvs. som arbetsinkomst upp till viss nivå (c:a 5 milj. kr) och därovanför som kapitalinkomst. Näringslivet protesterade och ansåg att förslaget skulle snedvrida konkurrensen till börsbolagens nackdel vid VD-rekryteringar. Den politiska oppositionen protesterade mot att riskkapitalisterna skulle få denna skattefavör. Deras föreställning är att Skatteverkets yrkande om arbetsinkomstbeskattning av hela beloppet är riktigt.

Näringslivets protest är väl i och för sig befogad, men snedvridningseffekten är i så fall ännu större idag när hela vinsten kapitalbeskattas. Kanske tror/hoppas näringslivet på att Skatteverket får framgång i sina processer i domstolarna. Och så länge processerna pågår och ovisshet råder är konkurrenseffekten kanske inte så svår att bära.

Oppositionen hämtar också argument i det att riskkapitalistinvesteringarna undgår beskattning i Sverige med ränteavdrag framkallade genom koncernintern upplåning, s.k. räntesnurror. Även AP-fonderna och försäkringsföretagen har investerat i sådana objekt. "Våra skattepengar ska inte gå till skatteparadis", är argumentet. OM landstingen och kommunerna är nöjda med det produkt de köper, kan man undra varför kommunalskattemedlen delvis ska återföras till staten genom statlig bolagsskatt. Med bolagsskatt minskar avkastningen för vårdföretagen och höjs kostnaderna för kommuner och landsting. Trafiken med räntesnurror skulle omedelbart upphöra om bolagsbeskattningen avskaffades.

Möjligheterna till framgång för Skatteverket  ska inte underskattas. Sedan många år finns en praxis (numera förstärkt med lagstiftning) om att vinst vid fastighetsförsäljning (som normalt beskattas som kapitalvinst) ibland kan beskattas som näringsinkomst. Det sker när försäljningarna betingas av säljarens professionalism, t.ex. för byggmästare (s.k. byggmästarsmitta) och andra som yrkesmässigt och i större omfattning omsätter fastigheter. Detsamma kan i vissa fall gälla för personer som i stor omfattning köper och säljer aktier.

Vad riskkapitalisterna gör, är ju att dela på vinsten av de företagsförädlingar de anförtrotts medel från investorer att genomföra. Att verksamheterna varit ytterst lönsamma är knappast följden av en slump. Tvärtom betingas verksamheterna av aktörenas omfattande kunskaper om företag och branscher och marknadernas funktionssätt. Det sker i mycket stor skala och med deltagande av utomstående intressenter. Systematiskt är det inget som hindrar att sådan aktivitet utlöser beskattning för näringsverksamhet, även om objektet råkar vara aktier, dvs. tillgångar som normalt kapitalbeskattas.

Den som lever får se.

SvD

TVÅ BAKSLAG FÖR ANDERS BORG

Den senaste tiden har Anders Borg drabbats av två bakslag. Först fick förslaget mot räntesnurror sådan sådan kritik att han drog tillbaka förslaget. Sen skedde detsamma med förslaget om reglerna för riskkapitalföretag.

Det visar sig att såväl kommuner som AP-fonderna utnyttjar ränteavdragsreglerna. Och om reglerna mot riskkapitalföretag genomförs leder det till att en hel bransch flyttar utomlands.

Båda förslagen baseras på föreställningen att det är nödvändigt att beskatta  bolagsvinster. Inser man att detta är något i grunden oberättigat bortfaller problemet.

Det gör inget att bolagsvinster försvinner genom ränteavdrag. Att riskkapitalister tjänar orimligt mycket pengar är kanske betänkligt, men det beror på att de ser något som andra inte ser - inte på att att de utnyttjar skattesystemet. Man kan möjligen tycka att deras vinster borde beskattas hårdare, men det gäller i så fall alla företagare som gör vinster utöver det  "normala".  3:12-reglerna, som avsetts att beskatta rimlig andel av vinsten som arbetsinkomst, tycks inte av den allmänna opinionen räcka för att beskatta riskkapitalister.

Nu får Skatteverket utreda hur vida spridd tillämpningen av räntesnurror är. Förslaget om beskattningen av riskkapitalister hamnar i frysen.

Konsekvensen av  att riskkapitalförslaget inte genomförs blir rimligen att domstolarna finner att nuvarande regler inte tillåter beskattning av riskkapitalisternas inkomster på det sätt som Skatteverket hävdat. (Annars hade förslaget inte förts fram.) Detta innebär att deras vinster inte ska beskattas annat än som kapitalinkomster, dvs med  30 procent.  Grattis alla riskkapitalister.

Den skattereform som förespeglas till budgetpropositonen i höst kan rimligen inte innebära annat än att bolagsskatten sänks. Då försvinner - eller åtminsone reduceras - nuvarande problem.

SvD SvD
DN