behöver en mycket bredare debatt om behovet av ökat sparande. Den kan inte enbart fokusera på statens incitament för det privata pensionssparandet, som exempelvis den ESO-rapport gör som publicerades före sommaren. Det får inte heller stanna vid ett förslag som bara rör olika former av värdepapper, som idén om investeringskonton hittills har signalerat. Målet med reformen är ju inte främst att få fler att intressera sig för värdepapper utan skapa ökad trygghet genom en egen sparbuffert. Därför behöver det skapas bättre incitament som helhet för det enskilda sparandet.
Helt riktigt. Hans lösning är en ny sparform, trygghetsspar, som skulle ge ett skatteavdrag på förslagsvis 30 procent av sparat belopp. Sparbeloppet maximeras till mellan 1 000 och 2 000 kronor per månad. Totalt sparbelopp bör också vara begränsat till förslagsvis 50 000 kronor.
Ett gott syfte, men mera krångel med specialregler för specialsparande. Ska det bindas på viss tid? Folk kommer att flytta sparande från gamla sparformer, ta lån för att sätta på trygghetsspar osv.
Betydligt enklare är att göra ränteinkomster på obelånade bankkonton skattefria upp till viss gräns.
Ännu bättre skulle det vara att avskaffa räntebeskattnigen helt. Det finns i princip lika stora ränteintäkter som räntekostnader, så något bekattningsunderlag utgör inte räntor. Dessutom är ränteavdragen förmodligen större än skattepliktiga ränteinkomster, så ett borttagande av räntebetalningar ur skattesystemet skulle medföra en ökning av statens skatteinkomster.
En sådan reform vore dock knappast möjlig utan att företagsbeskattningen avskaffades. Men ett avskaffande av företagsbeskattningen är den mest angelägna av alla reformer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar