lördag 28 november 2009

FÖRETAGSSKATTER HEJDAR TILLVÄXT I ALLA FÖRETAG

Höga skatter stoppar nya företag, skriver Tomas Tobé (M) på SvDs Brännpunkt, och i det och mycket annat han skriver har han alldeles rätt. Men företagsbeskattningen reducerar tillväxten i alla företag. Vinsten mäter tillväxten och skatt på vinst är en skatt på tillväxt.

Som Tobé skriver kan Sverige inte långsiktigt avvika för kraftigt i relation till andra jämförbara länder utan behöver prioritera sänkt skatt på näringsinkomster, bolag och kapital. Vad gäller bolagsskatten har 18 av EUs länder lägre bolagsskatt än Sverige. 8 stater har högre, se i rutan nedtill till höger i bloggen. Tyskland har dessutom aviserat ett radikal reduktion av sin bolagsskatt.

Jag brukar be ledande skattesakkunniga ange vad de anser vara det viktigaste skälet till att beskatta bolagens vinster. Som jag skrev på min blog i juni ansåg t.ex. Vito Tanzi, världsberömd ekonom med inriktning på offentlig finansiering och makroekonomi med ledande positioner i IMF under 25 år, att staterna kräver ersättning för sina kostnader för att skapa förutsättningar för näringsverksamheten. Erik Kemmeren, professor i Internationell Beskattning och Internationell Skattelagstiftning vid Skatteinstitutet vid Universitetet i Tilburg (Nederländerna) och en av världens mest inflytelserika författare inom Internationell Beskattning, menade att bolagen måste beskattas för att egenföretagare beskattas. Mycket svaga argument inte minst med hänsyn till de enorma rättsliga och praktiska problem bolagsbeskattningen föranleder. Häromdagen hade jag nöjet att ställa frågan till Michel Aujean, som i 32 år varit verksam vid EU-kommissionen och slutat som dess chef och Director of Tax Policy. Hans svar var att bolagsskatten behövs som ingång till kontroll av andra skatter, framför allt utdelningsskatter och kapitalvinstskatter. Egendomligt argument; naturligtvis har staterna möjlighet att lagstifta om rätt att granska företagens redovisningar för kontroll av skatter även om de själva inte beskattas för sina vinster. Granskningen behövs t.ex. för momsen.

Nej, bolagsskatten har inget rationellt ekonomiskt fog för sig och är dessutom helt onödig och bara skadlig. Däremot kan jag förstå att det finns politiska svårigheter att avskaffa den. Men det beror på allmänhetens (och politikernas) bristande insikt om skattens verkningar.

Så, Tomas Tobé, låt oss verka för bolagsbeskattningens avskaffande.

torsdag 26 november 2009

GÅVOR MED ANDRAS PENGAR - IGEN

I SvD pläderar två representanter för FRII för avdragsrätt för gåvor till ideella ändamål. Till min besvikelse ser jag att Dick Erixon understöder tanken.

Uppmana gärna till givmildhet och stöd till angelägna ändamål, men varför ska staten bestämma vad som ska understödjas och varför ska staten bidraga med ett belopp? Och varför ska skattemyndigheterna belastas med tio-tusentals ärenden rörande denna för dem främmande företeelse som inte har någonting med fastställande av underlaget för inkomstbeskattningen att göra?

Om staten ska bidraga så är det betydligt rationellare att behöriga mottagare redovisar mottagna gåvobelopp och rekvirerar ett därpå baserat belopp från staten.

Det är lätt att vara generös med andras pengar. Änkan gav sin skärv trots sina miserabla förutsättningar. Men hon lade dit mer än alla de andra som lade något i offerkistorna. Ty dessa lade alla dit av sitt överflöd, men hon lade dit av sitt armod allt vad hon hade, så mycket som fanns i hennes ägo (Markus 12:41 - 44).

Nu vill FRII att dessa andra inte ens ska behöva lägga dit hela beloppet av sitt överflöd utan att även staten ska fylla på.

torsdag 19 november 2009

SÅ FRÄMJAR VI FÖRETAG, SÄGER ILMAR REEPALU

Senarelägg generellt inbetalningen av alla arbetsgivaravgifter i tre månader. Det tillför likviditet till de arbetsintensiva företagen.
Senarelägg inbetalning av arbetsgivaravgifter ett år för nyanställda. Det premierara de företag som expanderar.
Ge direktiv till myndigheterna att deras uppgift är att stödja och inte trakassera entreprenörer.

Tre goda råd från Ilmar Reepalu (S) och Dan Olofson, Sigma, på DIs debattsida den 19 november.

Ännu bättre är att senarelägga aktiebolagens skatt på vinster tills de delas ut. Så gör man i Estland.
Vilken investeringsstimulans! Vilken förenkling!

tisdag 10 november 2009

GÅVOR MED ANDRAS PENGAR

Jag har skrivit om detta flera gånger förut - avdragsrätt för gåvor. Nu pläderar Eva Nordström på tankesmedjan Sektor 3 för detta i en artikel i SvD den 10 november.

Som argument använder hon det "rungande ja" som de tilltänkta mottagarorganisationerna lämnat i sina remissvar på det utredningsbetänkande som lämnades i somras (SOU 2009:59). Dessutom är, enligt en undersökning som organisationen låtit göra, 60 procent av givarna positiva. Ja, vad väntade hon sig? Det är väl klart att det är skönt med sänkt skatt.

Om det nu är så att man vill att staten ska stödja de organisationer man ger bidrag till, så låt sådana (godkända) organisationer begära ett statsbidrag motsvarande viss andel av inkomna bidrag. Varför i all sin dar ska givaren stödjas när det är organisationen som behöver pengar? Då inser man lätt hur orimligt kravet på avdragsrätt är. Varför ska Skatteverket belastas med 900 000 ansökningar om avdrag för något som inte har med inkomsttaxeringen att göra?

Det är lätt att vara generös med andras pengar.

Gotlands Tidningar har en bättre idé nu när Regeringen sett till att skatterna sänkts så att människor fått mer pengar att bestämma själva över.

lördag 7 november 2009

SKATTEFLYKT STÖRRE ÄN BISTÅND

Inger Björk och Kristina Fröberg, representanter för Forum Syd, påstår i en debattartikel i DI den 7 november att 6,7 tusen miljarder kr strömmar ut ur fattiga länder till rika länder och skatteparadis. Det låter hisnande mycket. "Helt oregistrerat" säger de, som för att göra det ännu värre. Sveriges BNP uppgår till c:a 3,1 tusen miljarder, så flykten motsvarar värden för drygt det dubbla av Sveriges produktion. Sveriges invånare utgör drygt en promille av världens befolkning. Men visst, 3 miljarder är också pengar även om en förlust av den storleken inte skulle märkas i det svenska folkhushållet.

Vilka är fattiga länder - vilka är rika länder?

Runt 2/3-delar av kapitalflykten påstås utgöra överföringar inom multinationella företag för att undvika skatt. Hur vet man det? Men om det är så enkelt att undgå skatten i "de fattiga" länderna borde det flydda kapitalet snabbt söka sig tillbaka till dessa länder - avkastningen är ju på grund av skattefriheten hög!

Om "de fattiga" länderna har svårt att beskatta de vinster som uppkommer, står det dem fritt att inom sitt eget land stifta lag och ta ut skatt på andra baser. Men skulle det egentligen göra saken bättre? Avkastningskraven höjs då för investerarna och de skulle kanske tvingas avstå från att investera i "det fattiga" landet. Detsamma gäller om "de fattiga" länderna skulle kunna förhindra den felaktiga internprissättingen med skärpta regler och effektivare kontroll.

Vinstöverföringar via prissättningen sker nog knappast till de rika ländena, såvida inte dessa har betydligt lägre skattesatser på bolagsvinster än de fattiga länderna. Däremot kan man tänka sig överföringar via skatteparadis. Genom s.k. CFC-beskattning beskattar emellertid de flesta OECD-länder sina företag för vinster som uppkommer i deras intressebolag i skatteparadisen, så den kapitalflykt (och skatteflykt) som IB och KF vill se bekämpad bekämpas redan. De företag som inte redovisar intressebolagens vinster som egna vinster begår brott. Sen är det en annan sak att det kan vara svårt att upptäcka att brott begåtts och än svårare att lagföra företagen. Det beror dock inte på att, som IB och KF säger, reglerna inte tillåter redovisning för verksamheterna i varje land utan bara globalt. Varje land har sin suveräna rätt att kräva redovisning för verksamhet inom det egna landet. Detta gäller oavsett om verksamheterna bedrivs i lokala dotterbolag eller i filialer till ett multinationellt företag.

Sekretessen i skatteparadisen är naturligtvis ett problem, men både inom OECD och i Norden pågår ett intensivt arbete på att få skatteparadisen (eller sekretessparadisen som de hellre borde kallas - att inte ta ut någon skatt när man inte behöver kan väl knappast vara lastbart) att lämna upplysningar. Sverige har på senare år träffat avtal om informationsutbyte med en rad sådana paradis: Isle of Man, Jersey, Guernsey, Bermuda, Brittiska Jungfruöarna, Caymanöarna, Nederländska Antillerna och Aruba.

Varför tar "de fattiga" länderna inte ordentligt betalt för sina produkter? Det ger betydligt mer än en skatt på en så svårbestämd bas som vinst. Och även om de inte lyckas ta betalt vid införsäljning av produkter till ett utlandsägt bolag verksamt i landet, kan det ju i sin skattelagstiftning föreskriva hur prissättningen ska gå till vid beskattningen. Mineral och olja, som IB och KF nämner, har kända världsmarknadspriser, som länderna kan tvinga företagen att använda vid beräkningen av skattepliktig vinst, även om företagen inte skulle använda dem själva. Sådana regler har Sverige och - så vitt jag vet - de allra flesta länder som beskattar företagsvinster.

Om det pågår en kapitalflykt från "fattiga" till rika länder, beror det nog snarare på dessa länders bristande förhandlingsstyrka än på skatteregler. Om skatten skulle vara den faktor som skapar eller ökar skatteflykten, vore det bättre att helt ta bort den. Beskattning av vinst är närmast ett hinder för kapitalimport; det krävs större avkastning av en investering om den drabbas av den extra kostnaden.

Så mitt råd till "fattiga" länder är: Ta bort bolagsskatten. Då blir ni av med många problem. Och vad gäller vinstöverföring via prissättning, så försvinner den företeelsen helt; ingen är så dum att han av skatteplaneringsskäl för över ett beskattningsunderlag till ett land där skatten är högre.

Sveriges välstånd bygger bl.a. på att vi lyckas beskatta verksamhet i landet, avslutar IB och KF sin artikel. Jojo. Bolagsskatten i Sverige motsvarar drygt 5 procent av samtliga skatter och socialavgifter. Den kostar mer än den smakar. Den är närmast ett hinder för ekonomisk tillväxt. Är det något utvecklingsländerna inte behöver så är det bolagsbeskattning.

torsdag 5 november 2009

FOLKPARTIET VILL SÄNKA BOLAGSSKATTEN

Det gläder mig att se att Folkpartiet i sin Agenda för tillväxt föreslår sänkt bolagsskatt. Pådrivare behövs som DI sätter som rubrik på sin kommentar.

tisdag 3 november 2009

UNDERSKOTTSFÖRETAG

Ja, så har Regeringens senaste näringslivsfienliga proposition lagts, singerad i finansminsterns frånvaro av näringslivsminsister Maud Olofsson. Med retroaktiv verkan skärps lagstiftningen mot avdrag för underskottsavdrag.

Jag kommenterade lagförslaget här på bloggen när det kom i somras och skickade mina synpunkter till Finansdepartementet. Mina kommentarer finns också på skatter.se. Jag nämns dock inte i propostionen bland remissinstanserna och inte heller berörs mina synpunkter i kommentarerna till förslaget. Hoppet står nu till Skatteutskottets ordförande och vice ordförande, Lennart Hedquist (M) och Lars Johansson (S), till vilka jag också skickat mina synpunkter.

Regler om underskottsavdrag är självklara i en värld av variationer mellan vinst-och förlustår. Det gör att företagen i det långa loppet inte beskattats för annat än sina vinster. Får de inte avdrag för sina förluster blir skattebelastningen högre än 26,3 procent på den verkliga vinsten. Innebörden av den nu föreslagna lagstiftningen är att rätten till underskottsavdrag ska inskränkas, dvs. bolagsskatten ska höjas för vissa företag. För vilka? Jo för företag som gjort förluster och får ett kapitaltillskott av nytillkomna ägare. Vad är det för mening med det? Ingen alls. Det är bara dumt. Kapitaltillskottet och de nya ägarna är kanske företagets räddning.

Allt beror på en fix idé om att ägarskiften i underskottsföretag bör motverkas. Inte ens näringslivspressen tycks förstå hur tokigt detta är.

Men bra för konsluterna. Och kul för akademikerna. Nog ska det kunna skrivas en doktorsavhandling om begränsningar i rätten till underskottsavdrag. I vart fall blir det ett antal seminarier och kurser.