fredag 25 november 2016

BOLAGSSKATTERNA SJUNKER PÅ BRED FRONT?

Dagens Industri skriver den 22 november om sjunkande bolagsskatter.
Storbritanniens premiärminister Theresa May, som redan tidigare har sagt att målet är att sänka bolagsskatten till 17 procent, utesluter inte att bolagsskatten på sikt ska sänkas till nivåer under 15 procent. Det är också den nivå som Donald Trump har sagt sig sikta på för amerikanska bolag. Men hon har en bit kvar till Irlands 12 procent.
Med sänkta bolagsskattesatser för USA-bolag skulle gigantiska belopp kunna återföras till USA. I valkampanjen föreslog Trump en sänkning från 35 till 10 procent för återförda vinster. Enligt analysfirman Capital Economics antas amerikanska bolag ha ansamlat 2 500 miljarder dollar (Sveriges BNP motsvarar knappt 400 miljarder dollar) utanför USA.
I Ungern har Victor Orban flaggat för en sänkning av bolagsskattesatsen till 9 procent fr.o.m. 2017.

Man kan bara undra varför de stannar vid procentsatser över 0.

Den 23 november hade Institutet för Skatter och Rättssäkerhet ett stort seminarium under rubriken Skatt och Rättssäkerhet i en globaliserad värld. En stor del av diskussionen kom att kretsa kring omvärldens inverkan på det svenska rättssystemet och de utländska rättsregler som svenska domstolar, myndigheter och företag måste beakta. Naturligtvis diskuterades också BEPS påverkan. I den diskussionsgrupp jag tillhörde fick vi anledning att diskutera bolagsskattens betydelse och komplexitet och vilken risk för rättssäkerheten den utgör. När gruppledaren redovisade vår diskussion och antydde att lösningen kunde vara att avskaffa bolagsskatten, var reaktionen gapflabb. Så självklar uppfattas bolagsskatten och så otänkbar är föreställningen om att avskaffa bolagsskatten och så illa förberedd är landets ekonomiska och juridiska elit på den trend som nu tycks ta fart.

Avskaffa bolagsskatten.

fredag 11 november 2016

SKATT PÅ FINANSIELL VERKSAMHET

Utredningen om skatt på finanssektorn har avlämnat sitt betänkande, Skatt på finansiell verksamhet (SOU 2016:76).
Av praktiska skäl har de mervärden som skapas i den finansiella sektorn undantagits från moms. Företagen i branschen får ta den moms, som de betalar till sina leverantörer, som omkostnad i den egna verksamheten. Det kompenserar företagen sig för, om det går, genom sin pris- och lönesättning.
För värdet av finansföretagens egna produktion - lönekostnader och vinst - behöver deras köpare inte betala moms. Det är för att åtgärda denna "skattefördel" som utredningen tillsattes.
Den metod utredningen föreslår är helt enkelt att belägga de företag som är undantagna från moms med en avgift på 15 % på lönekostnaderna.
För att helt eliminera skattefördelen av mervärdesskatteundantaget krävs en skattesats om i vart fall drygt 40 procent av beskattningsunderlaget. På grund av de olika snedvridningseffekter som skatten för med sig är det uteslutet att bestämma skattesatsen så att skattefördelen av mervärdesskatteundantaget helt elimineras. Skattesatsen bör i stället bestämmas så att skattefördelen av mervärdesskatteundantaget i skälig utsträckning minskar.  Skatten föreslås därför tas ut med 15 procent av beskattningsunderlaget.

ORDNING OCH REDA I VÄLFÄRDEN


Välfärdsutredningen har avlämnat ett delbetänkande kallat Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78). Utredningen har haft i uppdrag att föreslå ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster. Syftet med utredningen är att säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för och att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått.

Utredningen tar det originella greppet att, för att förhindra att ägare av skattefinansierad verksamhet skor sig, kräva att medlen måste förbrukas. Utredningen har även övervägt andra regleringar, bl.a. en utdelningsbegränsning.
En fördel med att begränsa rörelseresultatet är att en sådan reglering, till skillnad från en utdelningsbegränsning, förhindrar att stora överskott som inte används i verksamheten byggs upp i företaget eller organisationen. Möjligheterna att kringgå en rörelseresultatsbegränsning är också mindre än vid en utdelningsbegränsning.
Den lagtext som ska reglera denna ordning föreslås få följande utseende:
 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
--- 
Högsta tillåtna rörelseresultat 

 23 e § För en juridisk person med tillstånd att motta offentlig finansiering gäller en begränsning av hur stort rörelseresultat som får uppnås. Det högsta tillåtna rörelseresultatet för varje räkenskapsår beräknas enligt 23 f–23 h §§. 

 23 f §  Det tillåtna rörelseresultatet beräknas som en avkastningsränta på operativt kapital vid föregående räkenskapsårs utgång.  Avkastningsräntan ska bestämmas till statslåneräntan vid föregående räkenskapsårs utgång ökad med sju procentenheter.

 23 g § Med operativt kapital avses rörelsetillgångar med avdrag för rörelseskulder. Vid beräkningen av rörelsetillgångarna ska det bortses från finansiella anläggningstillgångar, kortfristiga fordringar hos koncern- och intresseföretag, kortfristiga placeringar och likviditet som inte motiveras av verksamhetens behov.

 23 h §  Det högsta tillåtna rörelseresultatet beräknas som tillåtet rörelseresultat enligt vad som anges i 23 f § ökat med skillnaden mellan det tillåtna rörelseresultatet under de tre senaste räkenskapsåren, eller den kortare tid som verksamheten bedrivits, och det lägre rörelseresultat som den juridiska personen redovisat under samma period.

 Värdeöverföringar 

 23 i § Inga värdeöverföringar från den juridiska personen får göras utöver det högsta tillåtna rörelseresultatet.
Likalydande paragrafer finns i 7 a kap. 3-7 §§ i förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453), i 2 a kap. 3-7 §§ i förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800) och i 14 a kap. 3-7 §§ i förslaget till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:000). 

Det är fantastiskt att se en regel om att förbjuda ett beteende som i andra sammanhang ses som exemplariskt. Gör slut på pengarna!

Ett nytt område för skatteplanering. Konstruktioner för att företagen belastar företagen med kostnader för ägarintresset maskerade till verksamhetskostnader, som tas ut som inkomst i andra jurisdiktioner med låg beskattning. Ett nytt område för skattekontrollen att bevaka att så inte sker. Man ser konsulterna redan vässa sina pennor.

söndag 6 november 2016

FÅMANSBOLAGENS BESKATTNING JUSTERAS - UPPÅT

De s.k. 3:12-reglerna, har utretts på nytt. Ett betänkande, SOU 2016:75 Översyn av skattereglerna  för delägare i fåmansföretag, har avlämnats. Som framgår av titeln avses alltså inte beskattningen av fåmansbolagen utan av deras ägare. Skälet till reglerna är att utdelningar och kapitalvinster beskattas enligt proportionella principer med (enligt huvudregeln) 30 procent, medan arbetsinkomster beskattas progressivt genom att (för beskattningsåret 2016) för en årsinkomst på 430 200 kr - utöver den kommunala inkomstskatten på genomsnittligt 32 procent - en statlig inkomstskatt utgår med 20 procent. Om årsinkomsten överstiger 625 800 kr utgår statlig inkomstskatt med ytterligare 5 procent på överskjutande belopp.

Denna skillnad i skatteuttag mellan arbetsinkomst (på maximalt ca 57 procent) och kapitalinkomst (på 30 procent) kräver regler som förhindrar att företagsägare kan omrubricera sina inkomster från arbetsinkomst till kapitalinkomst. Vad som är vad har ingen vetenskaplig motivering, men politiskt ter det sig utmanande att höginkomsttagare kan hävda att den höga inkomsten skulle utgöra avkastning av ett kapital och inte av arbetsinsats. Därför finns det regler som begränsar hur stor del av uttaget ur ett fåmansföretag som får beskattas enligt kapitalinkomstprincip. Reglerna har justerats ett stort antal gånger, men den nu avslutade utredningen har haft som förutsättning att skärpa reglerna för att de inte ska missbrukas och dessutom att skapa nya skatteintäkter. De regelförändringar som föreslås antas ge höjda skatteinkomster på 4,8 miljarder kr.

Den statliga inkomstskatten uppgår totalt till ca 56 miljarder kronor (prop. 2016/17:1 s. 469). Det motsvarar knappt 3 procent av totala skatter och avgifter. Att avskaffa den statliga skatten skulle således knappast märkas kameralt. Ekonomer brukar hävda att dess effekt på arbetskraftsutbudet är sådant, att avskaffandet av skatten skulle leda till ökade skatteintäkter. Samtidigt har vi en fastighetsbeskattning som för varje fastighet är begränsad till 0,75 % av högst 988 267 kr, dvs. 7 412 kr. Nyttjandevärdet av fastigheter överstigande knappt en miljon kronor beskattas således inte alls. Och 0,75 procent av värdet därunder motsvarar knappast marknadsmässig avkastning.
En rimlig beskattning av fastigheter skulle kunna kompensera avskaffandet av den statliga inkomstbeskattningen.

Därmed skulle 3:12-problematiken och den progressiva inkomstbeskattningens skadliga inverkan på arbetskraftsutbudet (ofta beskrivet som beskattningen av utbildning) upphöra, och en rimligare beskattning av fastighetsinnehav införas. Eftersom de stora fastighetsinnehaven i stort sett motsvarar de stora inkomsterna, skulle en sådan reform troligen inte medföra någon större förändring av skattebördornas fördelning.

fredag 14 oktober 2016

MATS PERSSON (L) OM SÄNKT BOLAGSSKATT

Mats Persson skiver i en debattartikel i SvD den 14 oktober att Sverige måste genomföra ett antal reformer för att långsiktigt stärka Sveriges konkurrenskraft. Som första punkt nämner han Mer attraktiva bolagsskatter.
Irland som det tydligaste exemplet, bedriver idag en aktiv politik för att attrahera utländska företags­etableringar genom attraktiva bolagsskatter. I somras aviserade Storbritannien, som en konsekvens av brexit, att man avser att sänka bolagsskatten från 20 till 15 procent. 
Jag tror det är första gången som en svensk politiker föreslår detta.
Så självklart, men så politiskt omöjligt. Tills nu!!!

Avskaffa bolagsbeskattningen.

onsdag 5 oktober 2016

IFA OCH BEPS

International Fiscal Association (IFA) är en internationell organisation som verkar för att med vetenskaplig inriktning studera och vidareutveckla internationell och komparativ skatterätt. Det är den enda fristående (non-governmental) och generella  (non-sectoral) internationella organisationen som sysslar med skattefrågor. Organisationen har ca 11 000 medlemmar från ca 90 länder. Medlemmarna tillhör alla kategorier professionellt verksamma skatteexperter från departement, skattemyndigheter, domstolar, akademier, affärs- och industrivärlden och konsult- och advokatvärlden m.m. I 50 länder har underföreningar (Branches) etablerats. Medlemmarna samlas årligen till en kongress. Varje medlemsland bidrar därvid med en nationalrapport över två givna ämnen, som sammanfattas i en generalrapport, vilken presenteras och diskuteras i paneler. Därutöver ordnas ett antal seminarier över olika aktuella ämnen.

Igår presenterades och diskuterades i den svenska IFA-föreningen de svenska bidragen till IFA-kongressen i Rio nästa år. Det ena bidraget, Assessing BEPS: Origins, standards, and responses, är skrivet av professorerna Bertil Wiman och Anders Hultqvist; det andra, The Future of Transfer Pricing, av Anders Alvin från Volvo och  från Skatteverket.

Det första ämnet handlar om genomförandet av en gigantisk pågående aktivitet som sammanfattas i akronymen BEPS, uttytt Base Erosion and Profit Shifting. Det är ett förslag till åtgärdsplan, framlagt av OECD i februari 2013, med syfte att förhindra att länders skattebaser eroderas genom att internationella bolag utnyttjar olika länders nationella skattelagstiftningar och därmed kan allokera intäkter och kostnader till länder med låg eller ingen beskattning alls. Åtgärdsförslaget lades fram på förfrågan av G20-länderna och det godkändes av G20-ländernas finansministrar under deras möte i Moskva i juli 2013.För att motverka att de olika nationella lagstiftningarna öppnar för internationell skatteplanering, föreslår OECD en åtgärdsplan (actions) med 15 fokusområden, vilka OECD har identifierat som särskilt problematiska. Dessutom föreslås omfattande informationslämnande för företagen och informationsutbyte mellan ländernas skattemyndigheter. Risken för läckor är uppenbar. Det är lätt att föreställa sig konsekvenserna av att hemlig information från strategiskt viktiga företag läcker ut till allmänheten eller främmande länders myndigheter. I själva verket kan föreställningen att det går likrikta alla länders företagsbeskattningssystem liknas vid ett stort Babelstornsbygge.

Det andra ämnet är mera traditionellt i den meningen att det behandlar ett rättsområde, Transfer Pricing. Transfer pricing omfattar föreställningen att det går att fastställa korrekta avräkningsvärden vid transaktioner mellan närstående företag. Principen är att prissättningen ska ske som mellan oberoende parter (armlängdsprincipen). OECD har i decennier utarbetat "manualer", Transfer Pricing Guidelines, för vilka metoder att fastställa priser som är godtagbara för beskattningsändamål. Att det går konstruera korrekta priser är naturligtvis en illusion, och tvisterna mellan företag och skattemyndigheter och mellan olika länders skattemyndigheter är legio. Ämnet är följaktligen från olika utgångspunkter och i någon form återkommande på så gott som varje IFA-kongress. På den nyss avslutade kongressen för 2016 i Madrid var sålunda BEPS ett framträdande ämne. Ett huvudämne hade rubriken Corporate Tax Officers Respond to BEPS, där ett antal företrädare för internationella företag deltog och redovisade hur anpassningen till BEPS fortskred och vilka problem som uppkom. Därtill kom även de traditionella seminarieseanserna om IFA/EU och IFA/OECD att till stor del handla om olika aspekter av BEPS. Entusiasmen inom OECD för BEPS var inte att ta fel på. En av OECD-representanterna i panelen såg tom. den kommande utvecklingen på det internationella beskattningsområde efter BEPS som "a brave new world". Aldous Huxleys dystopiska roman med den titeln förespeglar dock knappast någon lyckosam framtid för mänskligheten. För att hålla människorna på plats och medgörliga tilldelas de dagligen en ranson av den ultimata drogen soma. Månne har alla entusiastiska BEPS-anhängare redan fått en dos av soma?

De båda ämnena för kongressen i Rio tangerar varandra, eftersom transfer pricing är en viktig del i BEPS. Det föreslås dels ett omfattande dokumentationsarbete, så att företagen ska kunna motivera de använda priserna, dels regler om hur immaterialrätter, risk och kapital ska allokeras och prissättas samt hur koncernunika transaktioner kan värderas.

Genomförandet av BEPS-projektets olika delar pågår f.n. världen över och dragkampen om beskattningsunderlagen kommer att tillta. I det momentum som BEPS skapat, kommer staterna att aktualisera aspekter som gynnar dem och söka förhindra konsekvenser som  missgynnar dem. Det innebär en förändring i synen på var vinster ska anses ha uppstått. Brasilien, Indien, Indonesien och Kina och andra folkrika stater kommer att utnyttja den diskussion om fördelningsnycklar som kommer att uppkomma. De hävdar att värdet av etablerade varumärken är beroende av försäljning på deras marknader. I kraft av sin ekonomiska styrka kan de kräva att få beskatta en större andel av de multinationella företagens vinster.

Vad gäller BEPS genomförande i Sverige, varom ytterst få är  medvetna, påtalades i rapporten svårigheterna att överhuvudtaget kartlägga och beskriva arbetet. Vad som sker utförs helt och hållet i finansdepartementet och Skatteverket. Akademiska forskare, organisationen Svenskt Näringsliv och riksdagsmän, som har begärt att få ta del av finansdepartementets analyser och beräkning av utfallet, har nekats insyn. Finansministern har i ett anförande i riksdagen den 16 juni 2016 hävdat att Sverige skulle vara en vinnare. Andra hävdar att Sverige som ett lite land har mycket litet att sätta emot när de stora länderna flyttar fram positionerna. Det är ju fråga om att mäta något så efemärt som en företagskoncerns verkliga resultat - vilket till stor del innefattar framtidsbedömningar - och hur stor del därav som rätteligen tillkommer ett land där företaget (i någon svårdefinierbar mening) är verksamt. Den som skriker högst kommer att få rätt!

Det är faktiskt ganska enfaldigt att tro att just Sverige skulle gå vinnande genom processen. Finansministerns argument tycks vara att om skattereglerna likriktas över hela världen så att konkurrensvillkoren utjämnas, kommer Sverige att bli en vinnare, eftersom vi redan har en restriktiv lagstiftning mot skatteflykt och internationell skatteplanering.

Vinsten kommer dock inte att bestå i att få aktuella och förväntade intressen tillgodosedda i förhandlingarna om formuleringarna i BEPS-dokumenten, utan i om Sveriges företag i framtiden kommer att med stöd av dokumenten kunna hävda rätt till större andel av koncernvinsterna än idag. Det förefaller osannolikt. Regeringen har inte heller berett marken för en sådan utveckling. Snarare lär det bli så att Sverige får en mindre del av kakan, dvs. lägre svensk skatt. Därtill kommer att Sverige kommer att få reducera sin (lägre) skatt med den skatt som betalas till andra länder, dvs ett skattebelopp som blir högre pga. att dessa får större andel av vinsten. Två negativa effekter som gör att det kanske inte blir någon skatt alls till Sverige.

Egentligen är det egendomligt att arbetet med något så väsentligt, som att göra landet till en attraktiv plats för företagsetablering genom en gynnsam skattelagstiftning, inte görs i samverkan med dem som ska göra jobbet. Ingen frågar näringslivet vad det vill ha; ja, regeringen till om med nekar insyn i de bedömningar den gör.

Nu kan man ju undra hur en beskattning av företagsvinst kan göras gynnsam för företagen.

Med tanke på det enorma arbete som lagts ned på BEPS och som pågår runt om i världen att implementera reglerna, måste man tro att bolagsskatterna är av fundamental betydelse för länderna. Det är de inte. I de allra flesta länderna svarar bolagsskatterna för omkring 5 procent av samtliga skatter.

Genom beskattningen omfördelas ett lands produktionsresultat. Något annat finns inte att dela på. Produktionsresultatet (bruttonationalprodukten, BNP) beräknas till summan av konsumtion och bruttoinvesteringar. Spegelbilden av BNP är bruttonationalinkomsten (BNI), som består av löner och sparande. Den stora skattebasen, lönekostnaderna, som också motsvarar konsumtionen, utgör ca 75 procent av BNP/BNI. Bruttoinvesteringarna, dvs den del av produktionen som inte konsumeras, motsvarar ca 25 procent. Om avskrivningarna beräknas till 30 procent, utgör nettoinvesteringarna, dvs. företagsvinsterna, 17,5 procent. Investeringarna/företagsvinster utgörs här inte bara av vinster in privata företag utan också av offentliga investeringar och investeringar i organisationer som inte är skattesubjekt. Om drygt hälften av alla vinster uppkommer i skattesubjekt utgör bolagsskattebasen kanske 10 procent av BNP. BNP uppgår till ca 4 tusen miljarder kronor. Med en skattesats på 22 procent skulle totala skatten bli ca 88 miljarder kronor. Enligt budgetpropositionen för 2017 s. 469 beräknas företagsskatterna för år 2016 till 105,5 miljarder kronor.

Skattebasen är kanske 10 procent av BNP, vilket innebär att staternas inkomst från bolagsskatten av ofrånkomliga rent strukturella skäl aldrig kan bli stor. Dessutom är bolagsskattebasen mycket känsligare är löne- och konsumtionsskattebaserna, eftersom investeringsbeslut baseras på avkastning efter skatt. Vidare finansieras bolagsskatten av företagens kunder, anställda och delägare, varför bolagsskatten endast är kameral. Den skatt som bolagen betalar kan ses som en förskottsbetalning av de skatter på löneinkomster, lönekostnader, räntor, utdelningar och konsumtion som i sinom tid ändå skulle komma att betalas. I det långa loppet är det bara individer som betalar skatt.

Avskaffa bolagsbeskattningen

fredag 23 september 2016

ETT KOMPLICERAT SKATTESYSTEM

Riksrevisionen har granskat hur Skatteverket och regeringen arbetar för att hantera några delar av den komplexitet som finns i det svenska skattesystemet. Resultatet av granskningen redovisas I granskningsrapporten Att hantera ett komplicerat skattesystem – Arbetet med att förenkla för företagen.

Riksrevisionens slutsats
Riksrevisionens övergripande slutsats rörande regeringens regelförenklingsarbete är att det sker i låg takt och att de förändringar som föreslås ofta är av begränsad omfattning. För att det ska bli större märkbara förenklingar för företagen krävs att regeringen intensifierar sitt arbete med regelförenkling på skatteområdet, i syfte att skapa fler och mer långtgående förenklingar.

Suck.
Bolagsskatten är onödig, skadlig och med nödvändighet extremt komplicerad. Kameralt ger den - och kan endast ge - begränsade skatteinkomster; ca 5 procent av totala skatter och avgifter. Reellt ger den ingenting.

Avskaffa bolagsbeskattningen.