tisdag 16 augusti 2016

BOKRISEN KAN INTE BYGGAS BORT

Christer Jansson, f.d. vd för Fastighetsägarna i Stockholm debatterar i en artikel i SvD den 16 augusti problemen på bostadsmarknaden, och framhåller att "ingen tror på allvar att det kommer att byggas  700 000 bostäder under tio år".
Nej, varför skulle man göra det, när det redan finns bostäder för åtminstone 12,5 miljoner människor och det inte bor fler än 10 miljoner människor i Sverige.
Förklaringarna till rådande situation anger Jansson: Flyttskatten för ägda bostäder och hyresreglering under mer än 60 år för hyrda bostäder.
Till detta har i senare tid tillkommit amorteringskrav och lånetak, vilka båda anses ha en hämmande effekt på rörligheten. Det ironiska är att dessa regler har tillkommit för att dämpa prisutvecklingen på ägda bostäder, vars snabba uppgång är ett logiskt resultat av ett fundamentalt efterfrågeöverskott som till del beror på låg rörlighet.

lördag 13 augusti 2016

VINNER ELLER FÖRLORAR SVERIGE PÅ BEPS?

Krister Andersson, skattechef på Sveriges Näringsliv, kritiserar i ett inlägg i SvD den 13 augusti finansminister Magdalena Andersson för att hon inte lämnar ut finansdepartementets beräkningar av hur Sverige skulle vinna på de förändringar av de internationella skattereglerna för företag som successivt genomförs inom ramen för BEPS-projektet. BEPS uttyds Base Erosion Profit Shifting, dvs åtgärder som företag verksamma inom flera länder vidtar för att  minimera sina skattekostnader. Genom de regler och principer som genomförs genom BEPS-projektet är det meningen att det ska bli svårare för företagen att själva råda över hur vinsterna fördelas.
Själv menar Krister Andersson att  genomförandet av BEPS tvärtom kommer att minska den svenska skattebasen.
BEPS-processen har väckt förhoppningar hos många länder att de ska kunna dra till sig beskattningsunderlag, som de hittills anser tillförts industriländer. Det kan därför antas att länder som Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Syd-Afrika (BRICS-staterna) kommer att hävda att större andelar av företagens vinster ska hänföras och beskattas i deras länder. Den här typen av regler är inte objektivt fastställbara, utan inom ramen för regelverket kan vitt skilda meningar föreligga om vilken vinstfördelning som är den riktiga. Ytterst blir det en förhandlingsfråga mellan staternas skattemyndigheter. Små länder som Sverige kommer inte att ha mycket att sätta emot.
Även om BEPS-processen leder till större informationsutbyte mellan länderna och därmed till ökade svårigheter för företagen att dölja var vinsterna uppkommer, är det knappast troligt att Sverige skulle bli vinnare. Kanske kommer hela den svenska skattebasen från internationellt verksamma svenska företag att försvinna utomlands. Om så blir fallet är det lika bra att avskaffa bolagsbeskattningen. Det skulle innebära att svenska företag befrias från det gissel som bolagsbeskattningen innebär. Attraktionen för utländska företag och utländskt kapital att etablera sig i Sverige skulle öka.
Är det så som Magdalena Andersson motiverar att Sverige skulle bli vinnare på BEPS?
Troligen inte.
Avskaffa bolagsbeskattningen.

tisdag 9 augusti 2016

ÄVEN EN BLIND HÖNA .... TRUMP

Republikanernas presidentkandidat Donald Trump föreslår att den federala amerikanska bolagsskatten sänks från 35 till 15 procent. I ett slag skulle problemen med de olösliga tvisterna om den amerikanska bolagsbeskattningen lindras.
Tänk att denna politiska pajas är så klarsynt.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

fredag 15 juli 2016

SVERIGE KAN TJÄNA PÅ BREXIT

Maria Rankka och Andreas Hatzigeorgiou vid Stockholms Handelskammare skriver på SvD Näringsliv Debatt den 15 juli om olika sätt för Sverige att dra fördel av Brexit.
Ett självklart sätt är att sänka bolagsskatten. Det aviserade t.o.m. den tidigare brittiske finansministern George Osborne som en självklar åtgärd för Storbritannien för att kompensera de egna förlusterna av marknadsföreträden som medlemskapet gav.

Men helst skulle bolagsskatten avvecklas helt.

AVDRAGSRÄTT FÖR KLIMATKOMPENSATION

Juristerna Kristina Forsbacka och Victor Stålblad vid advokatbyrån Bird & Bird kritiserar i en artikel i SvD den 14 juli den lagrådsremiss om avdragsrätt för klimatkompensation som beslutades den 2 juni. Deras kritik avser framför allt att förslaget begränsas till utsläppsrätter i EUs utsläppshandelssystem och endast avser utsläpp i ett företags egna verksamhet och inte utsläpp hos underleverantörer.
I lagrådsremissen beskrivs gällande rätt så att avdrag inte medges
för klimatkompensation i form av inköp och borttagning av utsläppsrätter, i de fall dessa är kapitaltillgångar hos innehavaren, men väl i övriga fall.  Innehavda utsläppsrätter utgör kapitaltillgångar (jfr 25 kap. 3 § andra stycket IL) för alla andra innehavare än sådana som antingen  1. bedriver handel med utsläppsrätter i sådan omfattning att innehavda utsläppsrätter utgör lagertillgångar (jfr 17 kap. 3 § IL), dvs. bedriver värdepappershandel, eller 2. är berättigade till tilldelning av utsläppsrätter enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter, dvs. bedriver verksamhet som kräver tillstånd för utsläpp av växthusgaser, i vilket fall utsläppsrätterna också utgör lagertillgångar (jfr 17 kap. 22 a § IL).
Regeringen föreslår att avdragsrätt införs även när utsläppsrätter är kapitaltillgångar.  Borttagning av utsläppsrätter ur unionsregistret likställs med avyttring.

Man kan dela KFs och VSs kritik att förslaget är för snävt och att praxis är otidsenlig i den meningen att klimatkompensation borde ha kunnat anses som en kostnad för intäkternas förvärvande och bibehållande, och alltså vara avdragsgilla även utan en lagändring. Lagförslaget riskerar att cementera Högsta förvaltningsdomstolens bedömning i målet HFD 2014 ref. 62 (Saltå Kvarn-domen).

Jag kommenterade den domen här. Man kan häpna över att problemet tillåts anta sådana proportioner att denna struntfråga föranleder ett särskilt lagstiftningsärende. I lagrådsremissen görs vissa beräkningar av skattebortfallet, vilket uppskattas till som mest några tiotal miljoner kronor. Lagstiftningen kompliceras ytterligare, nya gränsdragningsproblem uppstår och den tidigare praxisen cementeras.

Saltå Kvarn blir inte hjäpt. Det var nog oklokt att alls blanda in utsläppshandelsproblematiken i det målet. Kanske skulle bolaget inte ha ansökt om förhandsbesked, utan tagit risken att få avdraget vägrat vid den ordinarie taxeringen. Risken var inte stor; Allmänna Ombudet hos Skatteverket tillstyrkte bifall till Skatterättsnämndens förhandsbesked om rätt till avdrag. Om bolaget kunnat visa på marknadseffekter av sitt engagement för Ugandas beskogning, hade frågan kanske aldrig nått HFD. Kännedomen om Saltå Kvarns avdragsyrkande och att det inte ifrågasatts av Skatteverket skulle ha spritt sig, och flera företag skulle ha insett det kommersiella värdet i att stödja klimatfrämjande åtgärder. Ett sådant beteende skulle komma att uppfattas som normalt.

Hela frågan kunde också enkelt undvikas genom att avskaffa bolagsbeskattningen.


onsdag 13 juli 2016

MAKALÖST LYFT FÖR IRLANDS EKONOMI

SvD rapporterar den 13 juli att Irlands ekonomi vuxit med 26,5 procent under 2015. En förklaring till tillväxtlyftet är att många multinationella företag flockas till Irland av skatteskäl, hävdar landets finansdepartement. Bolagsskattesatsen är 12,5 procent. Även om tillväxten inte behöver resultera i en motsvarande ökning av sysselsättning, menar landets finansminister Michael Noonan att det är "riktig tillväxt" och att den förklaras av en rekordartad jobbtillväxt sedan landets kris vid 2010. Noonan är en stark försvarare av Irlands företagsskattesats på 12,5 procent.

Tänk att det ska vara så svårt att förstå. En som tycks göra det är Storbritanniens finansminister George Osborne som aviserat att han avsett att sänka den brittiska bolagsskattesatsen från ca 20 till ca 15 procent för att uppväga den nackdel som brittiska företag får av att stå utanför EU. Tyvärr ersätts han i den nya regeringen under Theresa May av den förre utrikesministern Philip Hammond. Man får hoppas att han är lika klarsynt som Osborne.

Avskaffa bolagsbeskattningen.




onsdag 6 juli 2016

BREXIT KAN LEDA TILL SKATTERACE

Carl B Hamilton, nationalekonom och tidigare riksdagsledamot för Liberalerna, fruktar i en artikel i SvD den 6 juli att Brexit kan leda till ett skatterace (to the bottom) för bolagsbeskattningen. Storbritanniens finansminister George Osborne har nämligen aviserat att han avser att sänka den brittiska bolagsskatten från ca 20 till ca 15 procent för att uppväga den nackdel som brittiska företag får av att stå utanför EU. Den brittiska finansindustrin sneglar mot att flytta till Irland till följd av dess bolagsskattesats på bara 12,5 procent som alternativ till flyttning till Frankfurt, Paris eller Luxemburg.

Hamilton ser det som en risk.

Det är tvärtom.
Hur kan en nationalekonom tro att bolagsskatten genererar några skatteinkomster netto. Han säger i artikeln att det "enkelt statiskt räknat" kostar statskassan 20 miljarder, och så långt är det riktigt - 20 % skattesats ger drygt 100 miljarder kr. Det motsvarar endast knappt 5 procent av samtliga skatter. Men bolagens skatter bekostas av fysiska personer, på vilka bolagens skatter övervältras helt och hållet. Vem annars skulle bekosta företagens skatter? Den enda realekonomiska effekt bolagsskatten har är att den föranleder en resurskrävande skatteplanering och administration av skatten. Genom att en del av vinsten går till skatt höjer den avkastningskraven och hindar de investeringar som inte når upp till dem och dämpar därmed efterfrågan på arbetskraft. Utan skatt på vinsten ökar investeringar, sysselsättning och lönesumma och därmed skattebaser för löneinkomster, lönekostnader och konsumtionsskatter som tillsammans svarar för 90 procent av samtliga skatter.

Om något positivt kan komma ut av Brexit är det att det kunde bli ett race to the bottom av bolagsskattesatserna. Det land som kommer sist, kommer under tiden inte att få någon konkurrensfördel. Det land som leder, kan åtminstone temporärt dra till sig investeringar. När skatten är borta överallt, kan företagen helhjärtat koncentrera sig på sin kärnuppgift - att på effektivaste sätt producera varor och tjänster - i stället för att låta skatteeffekter påverka beslut och förorsaka myndigheter och domstolar meningslöst och resurskrävande arbete.

Avskaffa bolagsbeskattningen.