måndag 19 juni 2017

REGERINGEN VILL SÄNKA BOLAGSSKATTEN

SvD skriver den 19 juni att regeringen vill sänka bolagsskatten från 22 till 20 procent. En promemoria går ut från finansdepartementet den 20 juni.  Sverige blir starkare och attraktivare för investeringar, skriver finansminister Magdalena Andersson (S) och biträdande finansminister Per Bolund (MP) i en debattartikel i Dagens industri. Javisst, Sverige skulle bli ännu attraktivare om bolagsskatten avskaffades helt.
Nu ska skattesatssänkningen kombineras med begränsning av rätten till avdrag för räntekostnader. Högt belånade företag ska betala högre skatt, enligt statsråden. Varför?
Men det blir lite nytt att skatteplanera bort. Och några nya doktorsavhandlingar kan det väl bli.

Promemorian finns här. Det blir inte enklare. Om det inte är önskvärt att lånekapital är gynnat i förhållande till egetkapital, vore det väl bättre att ta bort den omständighet som förorsakar detta, dvs beskattningen av bolagens vinster. I stället ska reglerna kompliceras ytterligare med begränsning av rätten till avdrag för räntor.


onsdag 14 juni 2017

ORDBRUK OCH BOKSTAVSSKÖTSEL 7

Nu har det hänt igen. Tidigare trodde tidigare jag det var felskrivning, men nu har det förekommit så ofta att domar förkunnas så jag tror att skribenten inte känner till ordet avkunna. Den 14 juni skriver Anna Charlotta Larsson en ledare i SvD, som på goda grunder argumenterar för att avskaffa preskriptionstiden för vissa brott. Men hon tror att en dom förkunnas.

O&B 6

tisdag 13 juni 2017

OFFENTLIGT UPPGIFTSLÄMNANDE OM INTERNATIONELLT FÖRETAGANDE

En diskussion har förts i SvD de senaste dagarna om förebyggande av internationell skatteflykt genom företag. Diskussionen har gällt en planerad utvidgning av OECD-ländernas överenskommelse i BEPS-projektet att lämna uppgifter till andra länders skattemyndigheter om beslut rörande internationella företags skattefrågor och verksamhet. Vad som nu diskuteras är att denna informationsspridning ska göras offentlig.

Fyra EU-parlamentariker för FP applåderar förslaget. Gunnar Hökmark (M) har invändningar mot förslaget och kritiseras för sitt ställningstagande.

Eftersom skatteuppgifter i Sverige behandlas med kvalificerad sekretess, är redan uppgiftslämnandet till utländska skattemyndigheter en säkerhetsrisk. Det svenska förhandsbeskedsinstitutet skulle helt upphöra om uppgifterna i ansökningarna blev offentliga. Redan nu kan observeras en tydlig reduktion av antalet förhandsbesked.

Suck.
Avskaffa bolagsbeskattningen så försvinner problemet. Alla blir lyckligare utom skattekonsulter och skatteakademiker

måndag 12 juni 2017

SVERIGE UNDERTECKNAR MULTIATERAL KONVENTION OM SKATTEAVTAL

Som ett led i OECD:s projekt för att motverka erosion av skattebasen och vinstförflyttningar (BEPS-projektet) har Sverige nu undertecknat ett multilateralt avtal om anpassning av de svenska skatteavtalen.

Sverige har liksom många andra länder avtal med andra stater om fördelning av beskattningsrätten till utländska inkomster. Sverige har ca 100 sådan avtal. Vissa länder har betydligt flera. Det innebär att det finns tusentals avtal, och även om det finns viss likriktning skiljer de sig i detaljer. För att göra de överenskommelser som träffats inom ramen för BEPS-projektet effektiva, måste alla avtal omförhandlas. Detta är naturligtvis praktiskt omöjligt. Därför har inom BEPS-projektet förhandlats fram ett multilateralt avtal, som innebär att vissa överenskommelser i avtalen ska ändras. Men det krävs två parter för att komma överens. Därför får varje land peka ut vilka bestämmelser i det multilaterala avtalet som de vill ansluta sig till, och i vilka avtal det ska ske. Om Sverige anser att en paragraf i det multilaterala avtalet ska ersätta motsvarande paragraf i avtalet med Tyskland, krävs det att Tyskland önskar att bestämmelsen ska tillämpas i det svensk-tyska avtalet för att bestämmelsen ska gälla.

Det är således en lång väg att gå. Först ska riksdagen ratificera det multilaterala avtalet. Sen ska riksdagen ta ställning till vilka regler i det multilaterala avtalet som ska tillämpas mot de länder med vilka Sverige har skatteavtal. Om det sedan blir träff från bägge håll, kan riksdagen bestämma att de aktuella avtalsparagraferna ges det innehåll som anges i det multilaterala avtalet.

Detta enorma och resurskrävande arbete krävs för att göra företagsbeskattningen effektiv, en beskattning som svarar för en obetydlig del av världens skatteinkomster och som aldrig kan svara för mer, eftersom skattebasen - företagens vinster/nettoinvesteringar - avser endast en ringa del av världens BNP, dvs den enda reella bas för beskattning som finns. Hela arbetet kunde undvikas genom att bolagsbeskattningen avskaffas. Och det skulle alla utom skattekonsulter och akademiker bara må bra av.

Avskaffa bolagsbeskattningen

onsdag 26 april 2017

USA SKA SÄNKA BOLAGSSKATTEN

Donald Trump vill sänka den federala bolagsskattesatsen i USA från 35 till 15 procent. SvD beskriver det den 26 april som en chocksänkning. Jag skulle vilja kalla det en seger för förnuftet. Ingenstans har ett så stort kliv neråt tagits tidigare. Det vanliga har varit att länderna sänkt enstaka procentenheter eller i vissa fall med enstaka procentenheter under en följd av år. Å andra sidan har USA kommit rejält på efterkälken i den våg av sänkning av bolagsskattesatserna som gått över världen under de senaste 20 åren. Men bättre sent än aldrig. Tar USA detta stora steg, måste säkerligen Frankrike, Tyskland och Italien, som alla ligger kring 30 procent, följa efter. Sen är det nog bara en tidsfråga innan beskattningen av bolagens vinster avskaffas i de flesta länderna.
Mänskligheten skulle därmed befrias från ett onödigt gissel. Ajöss BEPS.
Avskaffa bolagsbeskattningen.

tisdag 4 april 2017

KAMMARRÄTTSDOM OM RISKKAPITALET VÄNTAS

I april väntas domar från Kammarrätten i Stockholm om beskattning av carried interest i riskkapitaluppläggen.
SvD SvD  SvD

Den 21 april kom domarna. Skatteverkets linje att tillämpa 3:12-reglerna stod sig. Ersättningen till de delägande administratörerna är i och för sig utdelning. Men eftersom bolagen bedöms som fåmansföretag och administratörerna som verksamma i betydande omfattning, ska utdelningen till beskattas som lön.

Det får antas att domarna överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen, och rättsfrågan tål onekligen prövning, varför prövningstillstånd rimligen kommer att ges.

SvD,  SvD, SvD
Nordic Capital

fredag 31 mars 2017

FASTIGHETSPAKETERINGSUTREDNINGEN

Utredningen om beskattning vid försäljning av paketerade fastigheter, Utredningen om vissa frågor  inom fastighets- och stämpelskatteområdet, har avlämnat sitt betänkande Vissa frågor inom fastighets-  och stämpelskatteområdet (SOU 2017:27). I SvD presenteras förslaget den 31 mars under rubriken Chockbesked för fastighetsbranschen. Staten kan komma att beskatta fastighetsbranschen med ytterligare 17 miljarder kronor. Siffran har hämtats ur betänkandet, där det sägs:
På kort sikt bedöms förslagen förstärka de offentliga finanserna med mellan 7,7 och 16,6 miljarder kronor. Den varaktiga effekten för de offentliga finanserna bedöms till ett lägre intervall mellan 5,9 och 13,1 miljarder kronor.
Anledningen till utredningen är att vinsterna i fastighetsbranschen i stor utsträckning i legala former kan undgå beskattning. Skälet till detta är att det typiska produkten i fastighetsbranschen, fastigheten, praktiskt kan inneslutas i ett aktiebolag, och aktier i helägda bolag kan säljas skattefritt av aktiebolag. Genom paketeringen kan också stämpelskatten på fastighetsöverlåtelser undvikas.

Nu kommer nog inte förslaget som någon större överraskning för branschen, eftersom uppgiften för utredningen var just att  ändra på reglerna, så att paketerade försäljningar av fastigheter inte undgår beskattning.

Om skattesvinnet antas vara 10 mdr och skattesatsen 22 procent, skulle de obeskattade vinsterna alltså vara 50 mdr kr.
För fastighetsbranschen kommer förslagen om avskattning vid transaktioner med paketerade fastigheter att ha störst påverkan för företag som har en hög transaktionstakt, omfattande projektutveckling och där objekten har en stark värdeutveckling. Det föreligger också en risk för vissa inlåsningseffekter, särskilt i ett initialt skede. Utbudet av fastigheter ur det befintliga beståndet på marknaden för kommersiella fastigheter kan då komma att krympa avsevärt. Sänkningen av stämpelskatten kan dock mildra de negativa effekterna.
Låter inte som något som just nu efterfrågas.

Utredningen föreslår också en generell skatteplikt för stämpelskatt vid fastighetsbildning. För att inte onödigt försvåra användandet av fastighetsbildningsinstitutet föreslås dock att de avgifter som betalas till lantmäterimyndigheterna för fastighetsbildningen ska få räknas av från stämpelskatten. Å andra sidan föreslås att stämpelskatt inte längre ska utgå vid koncerninterna fastighetsöverlåtelser, samt att skattesatsen för juridiska personer ska sänkas från 4,25 procent till 2 procent.

Är det någon som tror att byggbranschen kommer att stå för den tillkommande skatten? Det blir högre priser och/eller lägre löner beroende på elasticiteter och/eller minskade investeringar beroende på räntabilitetseffekten, dvs. konsumenter, löntagare och aktieägare bekostar skatten. Den skatt som tas ut i bolagsledet minskar basen för inkomst- och konsumtionsskatter.

Och så lite nya skatterättsliga problem, bl.a. ska det avgöras om tillgångarna i det överlåtna bolaget huvudsakligen, dvs. till minst 75 procent, består av värdet av fastigheter. Vidare ska vid överlåtelsen  det överlåtna aktiebolaget beskattas som om fastigheten sålts. Bolaget anses ha återförvärvat fastigheten till samma pris. Ett företag som ska anses ha avyttrat och åter förvärvat en fastighet ska också ta upp ett belopp som motsvarar 7,09 procent av det högsta av marknadsvärdet på fastigheten och taxeringsvärdet året närmast före det år då fastigheten anses avyttrad. Detta ger en skattekostnad som motsvarar kostnaden för den stämpelskatt på två procent av köpeskillingen som skulle utgått vid en direktavyttring av en fastighet.

Tänk så mycket enklare det vore om bolagsbeskattningen avskaffades.

I SvD den 4 april skriver tidningen om den negativa reaktionen av betänkandet för börsens fastighetsbolag. Den Norske Bank bedömer att de nya skatterna minskar likviditeten på den svenska fastighetsmarknaden. Swedbank och Nordea räknar med prisfall på 6 - 8 procent.

Vem kan vara förvånad? Nu är det fråga om regler för en begränsad bransch. Men detsamma gäller ALL privat näringsverksamhet. Beskattning av vinst har bara negativa effekter för det som alla eftersträvar - drägligare tillvaro.