fredag 24 mars 2017

BEPS ELLER DBCFT

I tidskriften Skattenytts nr 4 2017 s. 187 finns en initierad artikel av Torsten Fensby, Kommer BEPS-projektet att överleva Trump-administrationen, om chansen/risken för att BEPS-projektet (base erosion profit shifting) faller samman om Trump-regimen drar sig ur.

Den kan gärna läsas tillsammans med en kommentar från Tax Policy Center, Understanding the Republicans’ corporate tax reform proposals, av William G.Gale om funderingarna att ersätta den amerikanska bolagsskatten med en DBCFT (destination-based cash-flow tax).

tisdag 21 mars 2017

SVERIGE SÄNKER BOLAGSSKATTEN

SvD skriver på nätet den 21 mars att regeringen överväger att sänka bolagsskattesatsen från 22 till 20 procent. Alltid något! Sänk lite till, så vi inte kommer på efterkälken. Då behövs inte heller Företagsskattekommitténs tokerier med 25 procents "finansieringsavdrag" av företagets hela skattemässiga resultat, som bara är ett krångligare sätt att åstadkomma samma sak, och avdragsförbud för negativa finansnetton.
Men helst, avskaffa bolagsskatten helt.

måndag 20 mars 2017

(L) VILL SÄNKA BOLAGSSKATTEN

Dagens Industri skriver i helgnumret 18-19 mars att Liberalerna gör klart för sänkt bolagsskatt. Flera länder med Irland i spetsen driver en aggressiv skattepolitik och i Storbritannien finns planer på att sänka bolagsskatten till under 15 procent, skriver tidningen. Då blir det i längden omöjligt för Sverige att hålla fast vid dagens nivå på 22 procent, anser Liberalerna. "Gör Storbritannien som de ha sagt, så måste Sverige följa efter", säger Liberalernas ekonomiskpolitiska talesman Mats Persson.

Varför vänta på irländare och engelsmän? Gå före, så underlättar vi för både svenskt och utländsk kapital att skapa värden i Sverige, innan kapitalet drar till Irland och Storbritannien. Det är inte för att irländare och engelsmän sänker bolagsskatten som vi ska göra det, utan för att det är bra i sig att avskaffa en hyperkomplicerad, skadlig, dyrbar, rättsosäker och helt onödig skatt.
Och varför skulle det anses "aggressivt" att ha en låg - eller helst ingen - bolagsskatt? 

Avskaffa bolagsbeskattningen.

fredag 17 mars 2017

GULDREGN ÖVER AKTIEÄGARNA!??

"Guldregn över aktieägarna", "utdelningsfest" brukar tidningarna förmedla med jätterubriker så här i bolagsstämmotider. Men SvD citerar i år en sakkunnig som påpekar att
utdelningar är egentligen att flytta aktieägarnas pengar från en ficka till en annan. En typisk kursreaktion på en utdelning är en nedgång samma dag med exakt samma belopp, men som bekant är ju aldrig allt annat lika utan en viss avvikelse från denna norm förekommer i princip alltid.

En annan sagesman anser att
aktiesparare har för mycket fokus på att jaga utdelningar. Det är inga gratispengar som regnar ned från himlen. Man glömmer lätt att det är pengar som försvinner från bolagen.
Självklarheter. Skönt att det sägs, men sorgligt att det behövs.

måndag 13 mars 2017

MERA OM BESKATTNING AV BOSTADSRÄTTER

Skatteverkets ställningstagande om beskattning vid förändring av bostadsrättsupplåtelse som jag skrev om här har vållat berättigad uppståndelse. Enligt SvD den 10 mars visar Magdalena Andersson förståelse för den oro berörda bostadsrättshavare kan känna, men enligt tidningen har Skatteverket kompletterat sin tolkning av lagstiftningen och gjort ett förtydligande. "Skatteverket kompletterar det rättsliga ställningstagandet och förtydligar att det inte kommer att jobba med ärenden som har ägt rum eller kommer att äga rum före 1 januari 2018. De som redan har gjort förändringen kan pusta ut", säger finansministern till SvD.

Detta föranleder åtminstone två funderingar.

För det första. Har finansministern lagt sig i Skatteverkets myndighetsutövning. Ministerstyre är inte tillåtet i Sverige. Enligt 12 kap. 2 § regeringsformen (RF) får
ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpningen av lag.
För det andra. Ska inte lika fall dömas lika? Om gällande rätt är den som Skatteverket hävdar, varför ska de slippa betala skatt som redan hunnit göra det som verket hävdar enligt lag ska utlösa beskattning? Enligt 1 kap 9 § RF ska              
domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.
Enligt artikeln i SvD ska några privatpersoner har redan begärt ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden. Antag att Skatterättsnämnden eller Högsta förvaltningsdomstolen efter ett överklagande går på Skatteverkets linje. Vad ska då gälla?  Någon rättslig grund för att inte tillämpa gällande rätt föreligger inte. Kan de berörda då åberopa finansministerns tröstande besked eller Skatteverkets hemsnickrade amnesti? För övrigt har, såvitt jag kan se, Skatteverket ännu inte kompletterat sitt ställningstagande med amnestilöftet.


tisdag 21 februari 2017

BESKATTNING AV BOSTADSRÄTTSANDELAR

Tidningarna skriver just nu mycket om att Skatteverket har skrämt upp alla bostadsrättsandelshavare med skatteanspråk vid förändringar i bostadsrättsavtalet. Skatteverkets rättsanalys redovisas på dess hemsida. Argumentationen synes i princip invändningsfri, men om lagstiftaren haft fantasi nog skulle han nog åtminstone i ett förarbetsuttalande antytt att reglerna inte avsåg förändringar inom en och samma förening eller annan lämplig begränsning. Privatekonomiskt och bostadspolitiskt är tillämpningen en katastrof och statsfinansiellt en struntfråga.

En bostadsrättsandel är förvisso ett slags värdepapper som kan överlåtas, men den representerar framför allt medlemskapet i en förening och den därmed hörande rätten att bebo en av föreningens lägenheter. Den praxis som Skatteverket stöder sig på är en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen från 2003. Målet är ett s.k. notismål, RÅ 2003 not. 107. Fallet gällde omvandling av villkoren i ett optionsavtal. Ett optionsavtal är i princip ett avtal om vadslagning om värdeutvecklingen på någonting inom viss tid. Någon annan substans innehåller inte ett optionsavtal. Varje förändring i avtalet har därför samma innebörd som avslut av ett gammalt och ingående av ett nytt avtal. Till skillnad mot ett optionsavtal är en bostadsrättsandel förenat med betydande materiella värden vid sidan av rätten till medlemskap, nämligen tillgång till bostadsutrymme. Rätten till bostadsutrymme är i själva verket huvudsaken, och den rättsliga konstruktionen med en andel i en förening som äger huset är bara ett sätt att formalisera denna rätt. Medan varje ändring av optionsavtalet fundamentalt ändrar förutsättningarna för relationerna mellan parterna, är byten av bostadsytor eller tillägg av parkeringsytor m.m. närmast praktiska förändringar av den rätt som bostadsrättsandelen representerar.

Skatteverket åberopar ytterligare tre rättsfall (RÅ 1997 ref. 81, RÅ 2000 ref. 44, och RÅ 2005 ref.76) till stöd för sitt ställningstagande. Fallen avser omvandling av aktier som innebär att de ges rätt till ökad eller minskad utdelning.

Skatteverket kan ha rätt i sin uppfattning, men det kan bara slås fast genom en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen. Det som förekommer i bostadsrättsföreningarna kan dock knappast ses som ett sådant missbruk av bostadsrättsinstitutet att det är viktigt att Skatteverket i oträngt mål ser till att (möjligen) gällande lag efterlevs. Förr eller senare (när försäljning sker) kommer skattskyldigheten att infinna sig, men då har bostadsrättshavaren också fått pengar att betala skatten med. Skatteverket har betydligt viktigare uppgifter. Det är närmast en form av juristeri att vilja driva en jämförelse med optionsavtal. Under mellantiden kommer hundratals eller kanske tusentals bostadsrättsägare att sväva i ovisshet om huruvida en avsevärd skattebörda hotar dem.

Varför kan inte Skatteverket nöja sig med att iakttaga vad som sker på marknaden och meddela finansdepartementet, så att frågan prövas politiskt? Jag tror att de flesta riksdagsledamöter av alla kulörer är beredda att - om så vore nödvändigt - förtydliga lagstiftningen, så att justeringar och tillägg av ytor i en bostadsrättsfastighet inte ska utlösa beskattning. Vem tjänar på det i dessa tider när alla skriker efter nya bostadsutrymmen?

Peter Melz och Roger Persson Österman, professorer i finansrätt vid Stockholms universitet, kritiserar Skatteverkets agerande i SvD i en artikel den 24 februari.

Fortsättning följer.

tisdag 14 februari 2017

THE GRUMPY ECONOMIST, JOHN COCHRANE´S BLOG

För den som vill läsa på engelska vad jag försöker förklara på svenska, finns här ett intressant inlägg av John Cochrane

Avskaffa bolagsbeskattningen