tisdag 21 februari 2017

BESKATTNING AV BOSTADSRÄTTSANDELAR

Tidningarna skriver just nu mycket om att Skatteverket har skrämt upp alla bostadsrättsandelshavare med skatteanspråk vid förändringar i bostadsrättsavtalet. Skatteverkets rättsanalys redovisas på dess hemsida. Argumentationen synes i princip invändningsfri, men om lagstiftaren haft fantasi nog skulle han nog åtminstone i ett förarbetsuttalande antytt att reglerna inte avsåg förändringar inom en och samma förening eller annan lämplig begränsning. Privatekonomiskt och bostadspolitiskt är tillämpningen en katastrof och statsfinansiellt en struntfråga.

En bostadsrättsandel är förvisso ett slags värdepapper som kan överlåtas, men den representerar framför allt medlemskapet i en förening och den därmed hörande rätten att bebo en av föreningens lägenheter. Den praxis som Skatteverket stöder sig på är en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen från 2003. Målet är ett s.k. notismål, RÅ 2003 not. 107. Fallet gällde omvandling av villkoren i ett optionsavtal. Ett optionsavtal är i princip ett avtal om vadslagning om värdeutvecklingen på någonting inom viss tid. Någon annan substans innehåller inte ett optionsavtal. Varje förändring i avtalet har därför samma innebörd som avslut av ett gammalt och ingående av ett nytt avtal. Till skillnad mot ett optionsavtal är en bostadsrättsandel förenat med betydande materiella värden vid sidan av rätten till medlemskap, nämligen tillgång till bostadsutrymme. Rätten till bostadsutrymme är i själva verket huvudsaken, och den rättsliga konstruktionen med en andel i en förening som äger huset är bara ett sätt att formalisera denna rätt. Medan varje ändring av optionsavtalet fundamentalt ändrar förutsättningarna för relationerna mellan parterna, är byten av bostadsytor eller tillägg av parkeringsytor m.m. närmast praktiska förändringar av den rätt som bostadsrättsandelen representerar.

Skatteverket åberopar ytterligare tre rättsfall (RÅ 1997 ref. 81, RÅ 2000 ref. 44, och RÅ 2005 ref.76) till stöd för sitt ställningstagande. Fallen avser omvandling av aktier som innebär att de ges rätt till ökad eller minskad utdelning.

Skatteverket kan ha rätt i sin uppfattning, men det kan bara slås fast genom en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen. Det som förekommer i bostadsrättsföreningarna kan dock knappast ses som ett sådant missbruk av bostadsrättsinstitutet att det är viktigt att Skatteverket i oträngt mål ser till att (möjligen) gällande lag efterlevs. Förr eller senare (när försäljning sker) kommer skattskyldigheten att infinna sig, men då har bostadsrättshavaren också fått pengar att betala skatten med. Skatteverket har betydligt viktigare uppgifter. Det är närmast en form av juristeri att vilja driva en jämförelse med optionsavtal. Under mellantiden kommer hundratals eller kanske tusentals bostadsrättsägare att sväva i ovisshet om huruvida en avsevärd skattebörda hotar dem.

Varför kan inte Skatteverket nöja sig med att iakttaga vad som sker på marknaden och meddela finansdepartementet, så att frågan prövas politiskt? Jag tror att de flesta riksdagsledamöter av alla kulörer är beredda att - om så vore nödvändigt - förtydliga lagstiftningen, så att justeringar och tillägg av ytor i en bostadsrättsfastighet inte ska utlösa beskattning. Vem tjänar på det i dessa tider när alla skriker efter nya bostadsutrymmen?

Peter Melz och Roger Persson Österman, professorer i finansrätt vid Stockholms universitet, kritiserar Skatteverkets agerande i SvD i en artikel den 24 februari.

tisdag 14 februari 2017

THE GRUMPY ECONOMIST, JOHN COCHRANE´S BLOG

För den som vill läsa på engelska vad jag försöker förklara på svenska, finns här ett intressant inlägg av John Cochrane

Avskaffa bolagsbeskattningen

ETT GLÄDJEBESKED FRÅN SKATTEVERKET

Galenskapen med omräkning av preliminärskatt som jag skrev om här har fått sin lösning. Den förträfflige tjänstemannen på Skatteverket har just meddelat att han ändrat i systemet, så att årsbeloppet fördelas jämnt över året och inte tas ut i sin helhet under den första månaden. Heder åt denne man.
Skatteverket lever upp till sin devis att det ska bli rätt från början!

Förhoppningsvis ändras också rutinerna för beräkning av preliminärskattebelopp, så att kapitalvinster från i förfjol inte ska förutsättas uppkomma även under året.


EFFEKTIV MARGINALSKATT

Nationalekonomerna Jacob Lundberg och Alexander Fritz Englund visar i studien The taxation of high-income earners: An international comparison från European Policy Information Center (Epicenter) ett antal länders högsta effektiva marginalskattesatser, dvs skattesatsen på den sista kronans inkomst i ländernas högsta inkomstskikt. I studien inkluderas arbetsgivaravgifter och konsumtionsskatt. Därav beteckningen effektiva marginalskatten. Rapporten kommenteras i SvD den 13 februari.
För Sveriges del utgår kommunal inkomstskatt med ca 32 procent och statlig inkomstskatt med som högst 25 procent. På samma inkomst betalas ca 31 procent i sociala avgifter och mervärdesskatt med normalt 25 procent; i vissa fall bl.a. livsmedel med 12 procent. För vissa varor tillkommer särskilda konsumtionsskatter på alkohol, tobak, bränsle, el mm. Nu går det inte att bara addera skattesatserna; vi är redan långt över 100 procent. De sociala avgifterna är i regel avdragsgilla för arbetsgivarna och konsumtionsskatter betalas endast med beskattade inkomster. Formeln för beräkning av den effektiva marginalskattesatsen visas i rapporten.
L-E beräknar den effektiva marginalskatten i det högsta inkomstskiktet i Sverige till 75 procent, vilket ger Sverige första plats. I botten av 31 undersökta länder ligger Slovakien med 36 procent.
En allvarlig brist med rapporten är att det inte framgår i vilket läge den högsta marginalskattesatsen för inkomstskatten nås. Det är bara den som är avgörande för totalresultatet, eftersom alla andra skatter är proportionella. I Sverige nås högsta inkomstskattesats, 57 procent, vid 638 400 kr. Det är ju stor skillnad om skattesatsen nås vid den nivån eller vid t.ex. 2 milj. kr. På min förfrågan har Lundberg invänt att det skulle bli för komplicerat att redovisa. Jag har svårt att inse det. Det skulle bli knepigt att rangordna länderna, men det kan knappast vara svårt att ange högsta skiktgränsen för varje land, och sen kan var och en göra sina bedömningar.

måndag 13 februari 2017

BETALA SKATT ENLIGT LAG

Tre entreprenörer föreslår i en artikel i SvD den 13 februari att vi ska hylla företag som betalar skatt.

Skribenterna berömmer sig över att den företagsgrupp de tillhör betalat 1,4 miljarder kronor i skatt sedan år 2002, alltså ca 100 miljoner kronor om året. Ja, har företaget betalt löner så ska arbetsgivaren dels innehålla en del som betalas till skatteverket som den anställdes preliminärskatt (A-skatt), dels betala sociala avgifter. Det är en del av företagets lönekostnader. Har företaget sålt varor och tjänster utgår det skatter (framför allt moms) på det. Det är skatter som bekostas av företagets kunder.  Ska det vara något för företaget att skräppa om? Momsen ingår varken som kostnad eller intäkt för företaget. Kvar är bolagsskatten som, vilket framhålls i artikeln, företaget har viss möjlighet att själv råda över när den ska betalas. Om relationen mellan företagets bolagsskatt och övriga skatter är densamma som relationen mellan statens bolagsskatteinkomster och det allmännas totala skatteinkomster, kan bolagsskatten uppskattas till kanske 5 miljoner kronor om året. Enligt gällande redovisningsregler ska skatten redovisas separat och med viss specifikation i årsredovisningen. Jag travesterar skribenterna: "Hur är det möjligt att ni inte vet vilken skatt företagen betalar?" Det är bara att läsa innantill.

Det är klart att företagen ska betala skatt om vi har en sådan lagstiftning. Om företagsledningarna tror att det ger goodwill och ökade vinster om de framhåller att företagen betalar mer skatt än de måste enligt lag, må de väl göra det, men det kan bli knepigt att övertyga aktieägarna. Det är nämligen deras pengar som företagsledningen hanterar.

Reglerna för bolagsbeskattning är och måste alltid vara extremt komplicerade och orsakar därför långa och dyrbara skatteprocesser. Bolagsskatten styr företagens beteende och ger upphov till snedvridningar och effektivitetsförluster och driver fram ett beteende för att minimera skatten. Skatten övervältras på konsumenter, löntagare och kapitalägare och är därför egentligen en förtida betalning av skatt som för eller senare skulle ske i en eller annan form. Temporärt ger bolagsskatten bara ca 5 procent av alla skatter och avgifter;  i det långa loppet ger den ingenting annat än sysselsättning för konsulter och akademiker.

Nej då är det bättre att avskaffa bolagsbeskattningen, så kan vi hylla företagen för vad de producerar.

torsdag 2 februari 2017

VARNING ALLA EGENFÖRETAGARE SOM GJORT KAPITALVINSTER

En egenföretagare betalar som bekant skatten (F-skatt) på sin företagsinkomst själv på grundval av en preliminär skattedebitering. Enligt 8 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska preliminär skatt betalas för beskattningsåret med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten för samma år. Skatteverket skickar i december (2016) ut en skattsedel för en skatt för 2017 som baseras på beskattningen av föregående års (2015) inkomster. Enligt 55 kap. 3 § ska skatten normalt beräknas till 110 procent av den slutliga skatt som bestämdes i det senaste beslutet om slutlig skatt. Skatten ska enligt 62 kap. 4 § betalas varje månad med en tolftedel.

Enkelt och rimligt.

Men! Den företagare som t.ex. har sålt sitt hus eller lägenhet eller gjort aktievinster under ett år (2015) och beskattats för det, påförs en preliminärskatt för det nästpåföljande året (2017) som om vinster med lika stora belopp (eller t.o.m. 110 procent därav) skulle uppkomma då igen. Dessa vinster hade ingenting med företagets verksamhet att göra och beskattades inte heller som näringsinkomst utan som kapitalvinst. Den som inte är företagare med F-skattesedel betalar inte preliminär skatt för beräknade kommande kapitalinkomster och kapitalvinster.

Men egenföretagaren måste agera för att freda sig mot detta helt oberättigade skattekrav. Helst ska han lämna en preliminär självdeklaration i november före inkomståret, innan Skatteverket beslutar om preliminär F-skatt. Men vilken egenföretagare tänker på det, om man inte tror att inkomsten av verksamheten förändras påtagligt under det kommande året. Men om Skatteverket kommit före, gäller det att begära omprövning genom att skicka in en preliminär deklaration. Det kan enkelt göras på Skatteverkets utmärkta hemsida. Eftersom en deklaration lämnad i november skulle godkänts direkt, finns det ingen anledning att inte Skatteverkets beslut skulle kunna ändras direkt. Men så är det inte. I ett aktuellt fall har en på nätet den 22 januari 2017 ingiven preliminär deklaration ännu inte blivit expedierad. Den 13 februari ska den första skattebetalningen ske, så det börjar brådska.

Jag ringde till Skatteverket och fick tala med en mycket förstående person, som generad bekräftade att så här är det. Han berättade även att när/om den preliminära deklarationen accepteras, kommer de månatliga skattebeloppen att sättas ned med början i beskattningsårets slut!!! HELA det reducerade preliminärskattebeloppet kommer alltså att behöva betalas in den 13 februari!

Den förträfflige tjänstemannen rekommenderade att deklarera så lågt som möjligt - ingen vet ju hur företaget kommer att gå. En nyinvestering som ger rätt till avskrivning kan kanske enkelt radera ut hela vinsten enligt den tidigare gjorda uppskattningen.

Vi får se hur det går.

Omsider har Skatteverket hanterat den ingivna preliminärdeklarationen och satt ned skattekravet. Men- precis som min sagesman sade -skall hela skattebeloppet betalas in den 13 februari; inte med en tolftedel under tolv påföljande månader. Jag undrar om det finns lagligt stöd för denna ordning.
    



       





tisdag 17 januari 2017

SCHÄUBLE VILL SÄNKA DEN TYSKA BOLAGSSKATTEN

Den evige  motståndaren mot sänkta bolagsskatter, den tyske finansministern Wolfgang Schäuble, har kommit till insikt. I en intervju i Wall Street Journal den 16 januari säger han att Tyskland "can reduce its corporate tax rate in the wake of similar moves in the U.K. and the U.S". Tyskland borde förenkla sitt komplexa skattesystem för företag för att förbli internationellt konkurrenskraftigt, säger han.

Donald Trump vill sänka USAs bolagsskattesats från 35 till 15 procent, Theresa May vill sänka den i UK från 20 till 17 procent. Andra högskatteländer som Frankrike, Italien, Canada och Japan har också flaggat för sänkningar av bolagsskattesatserna.

Fantastiskt. När jag var aktiv i skatteförvaltningen på 1980-talet gällde 40 procent som riktmärke för när utländska bolagsinkomster skulle anses oacceptabelt lågt beskattade. Numera gäller enligt 39 a § inkomstskattelagen (1999:1229)  att

nettoinkomsten hos en utländsk juridisk person ska anses lågbeskattad om den inte beskattats eller beskattats lindrigare än den beskattning som skulle ha skett i Sverige om 55 procent av denna inkomst utgjort överskott av näringsverksamhet för ett svenskt aktiebolag som bedriver motsvarande verksamhet i Sverige.
Dvs gränsen går numera vid 22  * 55 % = 12 %.

Månne får man uppleva den dag bolagsbeskattningen avskaffats helt. Denna resurskrävande, komplicerade, skadliga, onödiga och föga inbringande skatt! Det går i alla fall åt rätt håll.

Avskaffa bolagsbeskattningen